De myndighetspersoner som möttes på fredagseftermiddagen beslutade inte om någon hjälp till de rumänska romer som befinner sig på Åland.
-De är här frivilligt och är vuxna människor, säger socialnämndens ordförande Harriet Lindeman (fs) efter mötet.
MARIEHAMN De fyra romernas ankomst till Åland har väckt stor uppmärksamhet och debatt om vad myndigheter och privatpersoner bör och inte bör göra.
I tisdags berättade Ålandstidningen att de fyra fått tillgång till en stuga efter ett initiativ från Bengt Grunér och ytterligare ett antal privatpersoner. Bengt Grunér sa då att boendet är tillfälligt - tills myndigheterna har beslutat hur de ska agera.
I går träffades Mariehamns socialdirektör Susanne Lehtinen, Mariehamns socialnämnds ordförande Harriet Lindeman, polismästare Camilla Hägglund och landskapets socialchef Carina Strand för att diskutera situationen. De gick igenom lagstiftning och behörighetsfördelning och tittade på situationen i närliggande städer.
-Vi diskuterade hur man ser på det här från den sociala sektorns och polisens sida. Vi har inte träffats tidigare, säger Harriet Lindeman.
-Inget säger att vi kan gripa in enligt någon lagstiftning. De här personerna är här frivilligt och är vuxna människor. De har heller inte begärt hjälp.
"Kan vara trygg"
Rumänerna är EU-medborgare och kan stanna tre månader som turister. Därefter måste de visa att de till exempel har jobb.
-Om de vill ha arbete borde de ta kontakt med arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen lägger ner oerhört mycket arbete på de flyktingar vi väntar på.
Att en av de två kvinnorna är gravid föranleder heller ingen omedelbar åtgärd, enligt Harriet Lindeman.
-Hon har rätt till akut sjukvård. Vill hon gå och lyssna av sitt barn har hon rätt till det.
-Händer det något kan hon vara trygg. Det ser ÅHS till.
Men vet hon om det?
-Hon har själv sagt att hon inte kommer att vara här när det är dags att föda.
-Det handlar om vuxna människor. De måste kunna ta reda på lite själva.
Har någon myndighetsperson besökt dem?
-Inte mig veterligen. Det tror jag inte. Det är svårt - ska en myndighetsperson besöka människor som kommit hit frivilligt och inte tagit kontakt med de sociala myndigheterna? säger Harriet Lindeman.
Ytterligare fyra
Det har talats om att fler tiggare/gatumusikanter kan komma till Åland. Någon beredskap inför det finns inte än.
-Vi får se tiden an. Vi vet inte hur det kommer att se ut. Vi är helt främmande för det här - det har varit ett storstadsfenomen, säger Harriet Lindeman.
-Vi vill också följa med den utredning som görs i Finland. Vi har ju ingen behörighet i förhållande till andra länder, utan bara på den sociala biten.
På måndag väntas ett gemensamt uttalande från mötet.
I början av veckan kom ytterligare fyra rumänska medborgare till Åland via Sverige. Efter en natt utomhus kom de i tisdags till Lemböte lägergård, Mariehamns församlings gård i Lemland.
Det rör sig om en kvinna, gravid i andra månaden, och tre män, alla mellan 21 och 25 år gamla.
-De är våra gäster, som vilka gäster som helst. De är jätterara människor, säger föreståndaren Barbro Söderlund.
Hur länge de stannar vet hon inte.
-Vi tar dag för dag, men över helgen i alla fall. De har ingenstans att ta vägen.
"Söker en framtid"
Kyrkoherde Jan-Erik Karlström vill inte säga hur myndigheterna ska agera.
-Myndigheterna gör vad som är deras plikt.
-Dessa människor betraktas som turister. Det är väldigt olika slag av turister vi har. De här hade inget hotell bokat, ingen sightseeing. Alla förstår att de söker sig en framtid.
Han säger att kvartetten inte kan stanna på Lemböte särskilt länge.
-Det här arrangemanget är bara tillfälligt. Inga människor mår bra av att få allt serverat. Man ska arbeta för sitt uppehälle. Deras arbete är att tigga. Var och en som varit fattig förstår en tiggare.
På söndag möts bland annat församlingarna och Harriet Lindeman för att "komma framåt", som Jan-Erik Karlström säger.

Ålandstidningen