Landskapsregeringen satsar på att fortbilda skolpersonal i positiv psykologi, utbildningen inleddes förra året och hålls av Åse Fagerlund, neuropsykolog och seniorforskare vid Folkhälsans forskningscentrum i Helsingfors.
Förutom att gå kurs har personalen arbetat med att ta fram program med konkreta åtgärder för att stärka elevernas välbefinnande, både för stunden och på lång sikt.
Behovet av att göra insatser för ungas välmående har blivit påtagligt efter de senaste årens elevundersökningar som visar att barn och unga mår allt sämre.
– Till exempel är en tredjedel av flickorna i högstadiet och gymnasiet deprimerade och har ångest. På gymnasierna är 20 procent av flickorna utbrända. Siffrorna är hemska och Åland ligger inte bättre till, tvärtom, säger Åse Fagerlund.
– Det senaste året har vi jobbat med en processutbildning för att bygga en plan kring välbefinnande i grundskolan. Det är viktigt att sätta ramarna så att det blir något man jobbar systematiskt med. Lärarna behöver få verktyg.
Åse Fagerlund poängterar att det är ett gemensamt ansvar att stötta barn och unga.
– Andra aktörer som Hem och skola, Fältarna och Ålands idrott är också med i det här. Det är jag jätteglad för.
Idéerna flödar
Den 23-24 januari pågår utbildningsdagar för grundskolorna och daghemmens personal i högskolans lokaler.
Ålandstidningen deltog när skolor från Norra och Södra Ålands utbildningsdistrikt presenterade sina program för välbefinnande för varandra. Gemensamt är att alla jobbar med att se personliga styrkor och skapa god stämning, men vilka metoder man har valt att jobba med kan variera.
Många exempel togs upp, och några av dem var:
– Vi har startat en elevagentverksamhet för årskurs 3-6. Eleverna är indelade i olika grupper, till exempel positiva agenter eller rörelseagenter. Grupperna har regelbundna möten och ordnar aktiviteter för de andra, säger Jessica Sundström från Sunds skola.
– Vi bjöd in föräldrar till en föreläsning om välmående i skolan. Det var väldigt lyckat, säger Gerd Blomqvist från Vårdö skola.
– Vi vuxna ställde oss framför eleverna och berättade vad välbefinnande är för oss, vad vi mår bra av och vad vi gör på vår fritid. Sedan fick eleverna berätta vad som är välbefinnande för dem, och varför. Orden ska sättas upp i skolan och vara synliga, säger Viveca Lindh från Geta skola.
– Vi har utgått från fysisk, psykisk och social hälsa. Nu har det varit mycket fokus på det fysiska. Vi har schemalagda promenader, utöver idrotten, som sker under lektionstid, säger Jennica Lundberg från Källbo skola.
– En gång i veckan har rektorn och vice rektorn en Kiva-timme där de går runt i klasser där det finns tydliga signaler om att något är på gång, säger Niclas Hage, tf rektor i Finström.
I Södra Ålands skoldistrikt har man valt att göra en gemensam plan för eleverna i årskurs 1-9.
– Återkoppling och uppföljning är nyckeln. Att se till att vi håller i det är ett stort ansvar för ledningen, säger Ida Fyrqvist, föreståndare på Näfsby skola.
Hjälp att hjälpa sig själva
Kristian Granberg, rektor för Kyrkby högstadieskola, lyfter att unga behöver stöttas i att lära sig att hantera motgångar.
– Det är minst lika viktigt som verktyg för att må bra. I dag sopar vi banan. Den ska vara snöfri, isfri och helst uppvärmd när vi kommer gående. Så är det inte i verkliga livet. Det kommer motgångar och man måste lära sig att hantera dem på ett bra sätt, säger han.
Han tar även upp att sociala medier har en stor påverkan på människor i dag, något hans kollega, elevhandledaren Marcus Eriksson, håller med om.
– Ungdomar lever en stor del av sitt liv i den digitala världen där allt är perfekt, alla är jättesnygga och äter bara god mat. Då är det lätt att känna sig misslyckad i jämförelse.
– Vi ser att det största problemet mot välbefinnande i dag är att man har det jobbigt med sitt mående. Vi som är här är duktiga på att undervisa elever, men flera av individerna är inte mottagliga på grund av sitt mående. Därför är jag så glad att vi har en process i gång där vi kan ge individen verktyg och börja jobba med det här, säger Marcus Eriksson.
