Ålandstidningen har tidigare berättat om landskapsregeringen arbete med att förbättra och strukturera sitt demokratiarbete. I torsdags resulterade det i att man kunde fastställa en demokratistrategi för perioden 2025-2031, och som en del av strategin har ett åtgärdsprogram som ska genomföras för att främja medborgarnas delaktighet och stärka de demokratiska processerna samtidigt antagits.
Åtgärdsprogrammet presenterades av civilminister Ingrid Zetterman (Lib) och landskapsregeringens arbetsgrupp för demokratiutveckling på en presskonferens på måndagen.
– Vi gör det här för att omvärlden ser ut som den gör. Demokratin backar i stora delar av världen. Man brukar säga att demokrati aldrig kan tas för givet och det ser vi också på Åland i dag tydligare än tidigare.
Enligt Ingrid Zetterman har mycket med strategiarbetet handlat om att få till stånd en tydlig nulägesanalys.
– Vi vill säkerställa att vi vidtar åtgärder där behoven är störst, och naturligtvis vill vi stärka medborgarnas delaktighet och tillit till institutionerna, som vi anser är för låg i dag.
Risk på sikt
Till de utmaningar som identifierats i nulägesanalysen kan bland annat ett lågt valdeltagande, lågt förtroende för politiska institutioner och att kvinnor och unga är underrepresenterade som kandidater och invalda i val nämnas. Men Åland har också flera styrkor ur ett demokratiperspektiv, som pålitliga val och hög mellanmänsklig tillit.
– Sammanfattningsvis kan man säga att de demokratiska strukturerna huvudsakligen är välfungerande. Utmaningarna finns i variationen i ålänningarnas demokratiska deltagande. Vissa deltar mycket aktivt medan andra, för många, deltar väldigt lite eller inte alls. På sikt kan det här riskera att urholka samhällstilliten, demokratins legitimitet och människors syn på demokratin om vi inte gör någonting, men nu gör vi det, säger rättssakkunnig Rasmus Lindqvist som är ordförande i arbetsgruppen för demokratiutveckling.
I demokratistrategin listar landskapsregeringen sex övergripande målsättningar med tillhörande delmål och indikatorer.
– I åtgärdsprogrammet har vi sedan en lista med ett antal åtgärder som vi ska genomföra för att gå i rätt riktning enligt målsättningarna, säger Rasmus Lindqvist.
Åtgärdsprogrammet sträcker sig till och med 2027.
Fakta
Landskapsregeringens övergripande målsättningar i demokratistrategin
• Demokratin ska vara levande och kännetecknas av delaktighet
• Demokratin ska intressera och engagera
• Demokratin ska vara välfungerande och uthållig
• De demokratiska institutionerna ska vara öppna, transparenta och förtroendeingivande
• Det demokratiska samtalet ska vara livligt men tryggt
• Det demokratiska samhället ska vara jämställt, jämlikt och fritt från diskriminering
Utöver det finns ett antal delmål och indikatorer.
Exempel på åtgärder i åtgärdsprogrammet
• Revidering av vallagen
• Utveckla och formalisera konceptet med ungdomsforum
• Utred ett ibruktagande av konceptet med E-paneler för barn och unga
• Modernisera kommunallagen för Åland
• Modernisering av lagstiftningen om beslutsfattandet och ärendehandläggningen vid landskapsregeringen
• Digital medborgarportal
• Offentlighetslagstiftningen ses över
• Utred utvecklingsbehovet rörande allmänhetens möjligheter att skriva och ta del av remissutlåtanden
• Genomför kommunal tankesmedja
• Genomför medborgarsamtal kring aktuella frågor
• Tillsätt en koordineringsgrupp för arbetet med mänskliga rättigheter
