Från början är Karl Bergsten från Sverige, men flyttade till Åland och började jobba som underläkare på sjukhuset. Därefter följde ett flertal år med arbete ombord på kryssningsrederiet Carnival och efter två år i off shore-branschen i Kazakstan har han landat hos företaget Vikand, baserat i Fort Lauderdale i USA, som medicinskt ansvarig för rederier som är baserade i Europa, Afrika och Asien.

– Det fungerar väldigt bra att arbeta från Åland. Jag har fru och tre barn så det är väldigt skönt att ha en stabil hemmabas. Jag kan ta flyget sju på morgonen härifrån och landa på eftermiddagen i Los Angeles, säger Karl Bergsten.

Kryssningsfartyget Viking Star som ligger i hamnen under torsdagen tar cirka 950 passagerare och cirka 500 anställda, varav fem stycken hör till Vikands sjukvårdspersonal. Fartyget är av mellanstorlek och på de större tas 3.000-5.500 passagerare ombord. Inom sjöfarten använder sig många rederier av managementföretag, experter inom sitt område, eftersom det är svårt att ha den medicinska kompetensen som behövs internt inom rederiet. Vikand sköter med hjälp av sina 350 sjuksköterskor och läkare sjukvården på 74 fartyg världen över.

– På det här fartyget har vi ett sjukhus med fem rum, tre sjuksköterskor, en läkare och en medicinsk sekreterare. Sjukhuset är utrustat som en närakut med möjlighet till IVA-plats. Det finns bland annat en ventilator i sjukhuset och vår personal ansvarar för allt inom sjukvården ombord, berättar Karl Bergsten.

Coronans effekter

Många rutiner ändrades i och med att coronapandemin slog till. Bland annat rutiner för testning, karantän, isolering och städning har utvecklats enormt. På grund av pandemin har sjukvården ombord tagits upp på dagordningen än mer, vilket i sig är något positivt menar Karl Bergsten.

– På det här fartyget har man fram till den 10 juni PCR-testat varenda person ombord varje dag. Det finns ett riktigt PCR-labb ombord vilket möjliggör snabb och storskalig testning, säger han.

I princip samtliga båtar har dessutom vaccinationskrav. I USA måste 90 procent av alla ombord kunna visa upp att de är vaccinerade och EU har liknande rekommendationer. Tio procent är marginalen för de som eventuellt inte kan vaccinera sig. Kraven och testningen varierar dock från rederi till rederi.

En viktig fråga som lyfts upp i och med pandemin är den mentala biten för besättningen ombord.

– När coronan slog till var det många i besättningen som blev fast på fartyget i över ett år. Det var fartyg som låg stilla utan gäster runtom i världen och eftersom flygen inte gick kunde besättningen inte resa hem. Det var samma sak för både kaptener som diskplockare, berättar Karl Bergsten.

Under den tiden började det märkas att folk i besättningen började må dåligt psykiskt.

– Sjömän kan ibland generellt verka glada och bekymmerslösa, men om man börjar skrapa lite på ytan märker man att det är mycket som bubblar där under, såsom oro över att vara borta från familjen, säger han.

Enligt honom är det än mer aktuellt nu i och med kriget i Ukraina, då Ukraina är en relativt stor sjöfararnation med en hel del sjömän runtom i världen på olika fartyg.

– Vi erbjuder bland annat psykologstöd och prästhjälp på distans för besättningen. Frågan om mental ohälsa har ju dessvärre tidigare inte varit så vida diskuterat, särskilt i sjömansyrket där det har funnits lite mer av en ”ensam är stark”-kultur. Det är otroligt bra att dessa frågor nu aktualiseras och att besättningsmedlemmarna får precis det stöd de behöver, säger Karl Bergsten.

En vanlig dag ombord

– Sjukhuset fungerar ungefär som en närakut, de öppnar exempelvis klockan 8 och så har de mottagning. Då kan gäster komma och träffa läkare eller sjuksköterska och sen är det samma sak på eftermiddagen. Därtill fins de givetvis tillgängliga dygnet runt för akuta situationer, berättar han.

Personalen har även väldigt mycket träning och övningar, allt från att överge fartyget till sjukvårdsövningar som hjärt- och lungräddning.

– De övar mycket eftersom det är viktigt för teamet att vara samspelt. Förutom att sjukvårdspersonalen ska vara samspelt har läkaren ofta möten med kaptenen, hotellchefen och maskinansvarig på fartyget för att samarbeta mellan avdelningarna, säger Karl Bergsten

När han själv går ombord så sätter han sig ner med läkaren och sköterskorna och går igenom hur personalen har det för att få en bild av läget om vad som går bra och om det är något som kan förbättras. Enligt honom är det en av de trevligaste delarna av arbetet trots att det inte är en så stor del.

– Då fartyget lägger till i en hamn är det första besättningen gör att gå ut och leta snabbt wifi och internet för att ringa videosamtal. Beroende på var fartyget är kan internethastigheten variera ombord, men det visar verkligen vikten och viljan för manskapet att kunna kommunicera med familjen hemma, säger han.

72-96 timmar från närmaste hjälp

– Vi som är vana med att åka med bilfärjorna på Östersjön är ju inte vana med ett sjukhus ombord. Det krävs nästan ingen medicinsk bemanning ombord på dessa eftersom man alltid är väldigt nära till hamn. Grundkravet för dessa fartyg är en sjuksköterska ombord, säger Karl Bergsten.

Ombord på kryssningsfartygen Vikand ansvarar för finns, utöver läkare och sjuksköterskor, bland annat en riktig IVA-plats med ventilator, läkemedel för hjärtinfarkt och allt som hör till en närakut. På många fartyg finns även röntgenutrustning och ultraljud.

Många av fartygen åker mellan Europa och USA vilket innebär att man kan vara mitt på Atlanten då något händer.

– Jag har själv åkt från Seattle till Hawaii och sedan vidare till Australien. Just däremellan är du mitt i ingenstans och närmaste hjälp är 72-96 timmar bort innan man kan nås av helikopter. Då är det viktigt att ha högkvalificerad sjukvård ombord, säger Karl Bergsten.

Längden på kryssningarna varierar från fem dagar till sex månader. På de längre kryssningarna blir det som en helt egen värld ombord med allt från sjukhus till daghemsverksamhet. De fartyg som anlägger här på Åland är 10-14 dagars kryssningar runt Östersjön.

– Man kan likna våra sjukhus med närakut med IVA-förågat. Därtill ombesörjer vi företagshälsovården för besättningen. Vi vill ju givetvis att patienterna får den vård de behöver, via specialistvård om så krävs, men innan dess måste vi kunna stabilisera och rädda liv. Vid riktiga krissituationer så är det ofta helikoptervinschning som gäller. Men det förutsätter att vi är nära ett ställe med bra sjukvård. Vi ser alltid var personen i fråga kan få bäst vård, säger han.

Karl Bergsten förklarar att under vissa rutter finns det områden där sjukvården som tillhandahålls ombord är av högre förmåga än den i land, exempelvis när fartygen åker vid vissa länder runt Afrika, Karibien eller Polynesien. Då är det mer fördelaktigt att ha kvar patienten ombord tills dess man kommer till en hamn som kan erbjuda den vård eller medicinsk evakuering som krävs.

Åland är som från en sagobok

– Besättning och passagerare vill gärna gå i land och se sig runt och känna fast mark under fötterna. Folk tycker generellt sett att Åland är som plockat ur en sagobok, det är många storstadsmänniskor ombord så de tycker att det är väldigt häftigt att se, säger Karl Bergsten.

Bland sköterskorna är det många från Filippinerna, tack vare deras utbildningskvalitet och att de går sin utbildning på engelska.

– Vi har väldigt få från Skandinavien i vår personal och det tror jag att beror på en okunskap i att folk inte vet om att den här möjligheten finns. Vi hade absolut gärna sett att fler sjukvårdsutbildade från Skandinavien söker till oss, ju mer folk från olika länder desto bättre, konstaterar han.