För drygt 15 år sedan fanns en skrotningspremie på 300 euro på Åland, och många passade då på att skrota sina bilar, varav en majoritet var från 1980-talet. Samma år erbjöds också möjlighet till en miljöbilspremie på 700 euro.
År 2019 började landskapsregeringen betala ut stöd till företag som hämtar och för avställda bilar till skrotning. Stödet ligger i år på 60 euro per bil på fasta Åland och den dubbla summan för bilar som hämtas från skärgården. Totalt finns 15.000 euro vikta för ändamålet, och uppfylls kriterierna betalas stödet ut till det aktuella transportbolaget.
– Nu har jag inte siffrorna framför mig men vi får in ansökningar för några hundra bilar per år. Jag tror det här stödet har en viss effekt på att fler bilar förs till skroten. Annars blir de ofta stående efter att de ställts av och så går åren, säger Gunnar Westling som är miljöingenjör vid landskapsregeringen (LR).
Stödet betalas däremot inte ut för bilar som försvunnit ur registren på den tiden bilar kunde avregistreras utan att skrotas.
– För de bilarna betalar vi ingenting, och det är en lucka vi har i vårt stöd eftersom de bilarna kan innebära en större miljörisk än de andra.
Kommer frågor
För några år sedan diskuterades en skrotningspremie, som skulle betalas ut i samband med inköp av en ny bil och skrotning av den gamla. På Åland drevs frågan bland andra av bilhandlarna och Ålands miljöservice, Mise, men intresset från de åländska partierna var svalt. I Finland betalades däremot ett sådant stöd ut både 2015 och 2017. Bilägarna kunde det förstnämnda året få 1.500 euro i stöd om de skrotade en minst tio år gammal bil och köpte en ny med ett koldioxidutsläpp om högst 120 gram per kilometer. De bilar som skrotades med premien var 8.000 till antalet och i genomsnitt nästan 20 år gamla.
Upplever du att det finns önskemål på Åland om en sådan här premie?
– Det kommer frågor lite nu och då.
Ett motsvarande stöd finns i dag i Sverige, också det kräver en motprestation i form av inköp av en ny bil.
Lång livstid
Säkerheten i nyare bilar är bättre än i gamla. Nyare bilar sägs ofta vara bättre ur en miljösynpunkt, samtidigt är de ofta större och tyngre och förbrukar mer energi. Dessutom ska hela tillverkningsprocessen räknas in.
– Har du en gammal bil som fungerar bra, är någorlunda bränslesnål och du inte kör så mycket behöver det inte vara så tokigt att köra vidare med den. Men just bilar som bara blir stående, till exempel ute i naturen, är ju inte bra.
Gunnar Westling har hört Åland skämtsamt kallas ”Europas Kuba”. Det på grund av den åldrande bilparken. Att många ålänningar kör vidare med gammalt finns det flera teorier kring.
– Bilarna har hållits i skick här, vi har – inte än – salt på vägarna och det är dyrt att importera bilar, säger Gunnar Westling.
