Solen tittar fram mellan molnen när vi stiger i den lilla båten på förmiddagen och åker ut i skärgården i norra Saltvik, tillsammans med René ”Hjalmar” Hampf. Det är dags för Skarvsmällen, det årliga evenemanget då jägare runt om på Åland sluter upp och åker ut för att samtidigt jaga skarv. Initiativet togs 2020 av Johan Boman.

På en liten holme möter vi Hjalmars brorsdotter Leona Hampf och vännen Tomas Randström. De har redan varit där en stund, och längs stranden står bulvaner uppställda.

”Hjalle” förklarar att de ska likna skarvar som står och torkar sina vingar.

– Man brukar försöka ställa dem så att de har näbben i riktning mot vinden. Det är för att de brukar stå så när de torkar.

För Tomas och Leona är det första gången de är med på skarvjakt, men Hjalmar har varit med på Skarvsmällen flera år tidigare.

God mat utomhus

Sällskapet sätter sig tillrätta mellan stenarna, och sedan är det bara att vänta på att fåglarna ska passera. Det är mitt på dagen, solen skiner och det blåser ganska rejält, men vi ser flera flockar av skarv som rör sig runt oss, dock oftast på lite längre avstånd.

– De fiskar hela ljusa tiden av dygnet, berättar Hjalmar.

– De följer sin mat helt enkelt.

Han konstaterar att de flesta skarvarna, åtminstone för tillfället, verkar röra sig i samma riktning som vinden.

Snart närmar det sig lunchtid. Tomas har tänt grillen, där några köttbitar ligger.

– Det är vitsvanshjort, säger han.

Tillbehör som sallader och kantareller plockas fram, och snart kan alla sätta sig på varsin sten för att få i sig en bit mat. Kanske inte den stereotypiska lunchen vid fågeljakt, konstaterar Hjalmar med ett skratt, men alla är ändå överens om att maten smakar bra, speciellt när den avnjuts ute i det fria.

Skydda fisken

På Åland är skyddsjakt på skarv tillåten inom kvoten för hur många som får skjutas (se faktaruta). Det är dock ingen självklarhet på andra ställen.

– Det är lite annat system på fastlandet med hur man får licensen. Man får bara undantagslicenser där, säger Tomas, som själv kommer från Finland.

– En orsak till att intresset är stort för Skarvsmällen är att folk saknar vårjakten, tror Hjalmar.

Syftet med skyddsjakten är viltvårdande, att skydda fiskebeståndet.

– Man skulle nog kunna dra en parallell mellan skarvjakt och mårdhundsjakt. Det är för att vårda om faunan.

Han konstaterar att flockarna som rör sig kan vara rätt stora, med uppemot 50 skarvar.

– Just innan de flyttar kan de vara hur många som helst, säger Tomas.

Bild

– Och alla fiskar hela tiden. Så det är ett ganska stort tryck på fiskbestånden, säger Hjalmar.

Trivs i naturen

13-åriga Leona är med på skarvjakt för första gången, men hon har jagat tidigare tillsammans med Hjalmar.

– Jag har varit ganska mycket på hundjakter, säger hon.

– Sedan har jag och han suttit i torn några gånger.

Varför började du att jaga?

– Jag fick följa med någon gång och tyckte att det var kul, och sedan fortsatte jag bara, säger hon.

– Jag tycker att det är roligt att se naturen.

Leona tog jaktkort vid nyår, men än så länge har hon inte fällt något vilt själv.

Bild

– Jag har börjat träna, men jag har inte skjutit någonting ännu.

Tomas har mer erfarenhet av jakt, men har inte jagat så mycket fågel tidigare.

– Men nog har jag varit på ejderjakt, så länge vi fick skjuta på vårarna, säger han.

Vad är det bästa med jakten?

– Att vara ute i naturen. Och lugnet i skogen och vid havet.

– Och så träffar man ju många nya människor.

Båttrafik och rörelse

Emellanåt hörs smällar från de närliggande holmarna. Hjalmar håller kontakten med jägarna på ön bredvid oss.

Bild

– De har farit utåt mycket där vid dem, så de kommer nog så småningom in igen, säger han.

Stundvis är mycket fågel i rörelse, men även flera båtar åker förbi.

– Det är jättepositivt att stugsäsongen fortfarande är i gång, för all båttrafik får skarvarna i rörelse, säger Hjalmar.

Spänningen stiger några gånger när en flock flyger in vid vår lilla holme. Den här gången blir dock ingen skarv skjuten. När det blir skarpt läge är det dock viktigt att göra lidandet kort.

– Man har med salongsgevär för att så snabbt som möjligt kunna avliva dem på vattnet, ifall man skulle skadskjuta, säger Hjalmar.

Trots blåsten blir det riktigt varmt när vi sitter i solen och blickar ut över skärgården – oavsett hur jakten går är naturupplevelsen på topp. Så småningom tas kaffet fram, och i samma stund som det hälls upp i muggarna hör vi återigen skott från holmen intill, vilket vittnar om en fågelflock på ingång.

– Nu när vi just har kaffet upphällt, säger Tomas, men med ett leende.

Mycket blåst

I väntan på att skarvar ska passera inom skjuthåll går diskussionerna om fågeln som det hela handlar om. Till skillnad från i dag var det ovanligt att se skarv förr, konstaterar Tomas och Hjalmar. För även om skarven och människan har levt tillsammans på Åland sedan tusentals år var fågeln länge borta härifrån.

Under tiden vi är med passerar de flesta skarvar längre ut på vattnet eller på högre höjd förbi oss. Vinden kan spela roll för flygmönstret, enligt Tomas.

– I allmänhet är det så att om det är helt lugnt flyger de närmare ytan.

Innan det är dags för reporter och fotograf att åka in till land igen tar vi båten till holmen bredvid, där André Geelnard och Mikael Hassel har suttit hela dagen. De har lyckats skjuta flera skarvar, och planerar att stanna några timmar till. Skarvarna kommer nog tillbaka till kvällen, tror André.

Bild

Under båtfärden tillbaka gör sig vinden påmind, men trots vattenstänk och varierande jaktlycka får dagen godkänt – efter några timmar tillsammans i solen i den åländska skärgården är alla på gott humör.