Den kraftigt växande havsörnsstammen har diskuterats flitigt de senaste åren. Den officiella hållningen från bland andra minister Camilla Gunell, naturvårdsintendenterna samt jaktförvaltningen har hela tiden varit att en skyddsjakt på örn inte är möjlig, och en sådan finns heller inte med i den nya förvaltningsplanen.  
Förra veckan aktualiserades frågan ännu en gång då Björn Gelnaard (MSÅ) aviserade att det inom partiet diskuterats om man ska göra en reducering av stammen till en valfråga. 
Wille Valve, vice ordförande i Moderaterna, säger att en skyddsjakt är en av flera möjliga åtgärder för att begränsa stammen.
– Vi vill inte utesluta den och just nu behandlas ett medlemsinitiativ i Moderaterna som handlar om att halvera örnstammen.
Är det möjligt att via en förvaltningsplan införa skyddsjakt med tanke på EU:s fågeldirektiv?
– Ja, det är möjligt men krävande. Med vattentät argumentation och solid fakta är det möjligt. Det är enklare att få till stånd skyddsjakt på enskilda individer än att använda den som allmän beståndsreglering och det vore ansvarslöst att låtsas som det regnar och att vi inte har några problem med en stor örnstam när vi har det.
Wille Valve drar paralleller till det beslut som landskapsregeringen fattat om skyddsjakt på varg.
– Det handlar om att kunna reagera vid incidenter. Men skulle man införa skyddsjakt för varg på stamnivå blir det mycket svårare. Detsamma gäller för örnen.
Hur skiljer sig ditt synsätt från dem som säger att ett beslut om skyddsjakt på örn bara leder till en sak – EU-domstolen?
– Jag antar att vi ser olika på det halvtomma eller halvfulla glaset. Det pågår flera intressanta projekt för tillfället men skyddsjakten kan inte uteslutas. Fågel- och habitatdirektiven möjliggör det men då måste man ha verkligt torrt på fötterna och underbygga det med vetenskaplig fakta.
Kritiserat beslut
I Norge beslutade Stortinget 2016 att göra ett försök med beståndreglerande jakt i regionerna Fosen och Troms efter att örn orsakat förluster för får- och rennäringen. Beslutet kritiserades kraftigt från framför allt djurskyddsorganisationer och jakten har därför ännu inte kommit igång.
– Det är ju samma sak vi i sådana fall har framför oss. Då ska problemen vara verkligt stora men gör vi ingenting kommer vi att hamna där. De åtgärder som sätts in idag är effektiva men väldigt långsamma, och örnstammen förökar sig snabbt, säger Wille Valve.
Prio på andra åtgärder
Camilla Gunell, som alltså är ansvarig minister för jaktfrågor, framhåller än en gång att havsörnen är skyddad och att motiv för ett åländskt undantag inte finns.
– Det leder enbart till en ny process i EU-domstolen. Den åsikten delar vi med sakkunniga inom såväl miljö- som EU-rätt.
Det pågående drönarexperimentet vid Lågskär är bra enligt henne. 
– Om vi efter det kan konstatera en effekt och en starkare ejderstam kan vi möjligen bygga en argumentation som går att föra i bevis. Men Moderaternas förslag är tyvärr omöjligt att lova och man borde inte lova väljarna saker man inte kan hålla, avslutar Camilla Gunell.
Måste analyseras noggrant
Jaktförvaltare Robin Juslin vid landskapsregeringen säger att man i ett tidigt skede måste utreda huruvida en skyddsjakt skulle ge det resultat man är ute efter.
– Havsörnen är fredad enligt EU:s fågeldirektivs högsta skyddsklass, även om vi har ett livskraftigt bestånd. Populationsreglerande undantag måste analyseras väldigt noggrant i förväg. Som det nu ser ut kan man inte garantera att man genom en skyddsjakt uppnår önskat resultat, säger han.
Men det är möjligt att komma runt skyddsstatusen?
– Man får inga undantag, landskapsregeringen måste fatta ett beslut där de motiverar hur beslutet uppfyller villkoren i direktivet. I slutänden avgörs en sådan fråga i EU-domstolen.
Kan man med någon säkerhet säga hur många individer den åländska stammen består av?
– Det är svårt att säga ett exakt antal, men vi vet att det på Åland häckar runt 130 par havsörnar per år. Sedan finns det också unga havsörnar som inte häckar ännu.
Ingen produktion av ungar
Enligt Robin Juslin är havsörnen ett stort hot mot sjöfågellivet på Åland. Främst i ytterskärgården där örnen har starkast påverkan.
– Där produceras i princip inga ungar alls i dag, och den utvecklingen måste nog tillskrivas havsörnen.
Vilka andra metoder än skyddsjakt och drönarprojekt finns att tillgå i syfte att begränsa örnpopulationen?
– Det skulle vara att konkret störa häckningsplatser, det skulle bromsa tillväxten men inte göra något åt populationen vi har redan i dag. Drönarprojektet är ett bra sätt att kontrollera hur det skulle se ut om vi fick bort örnens predation. Lågskär är ett perfekt testområde för värdefull information i det hänseendet.

Peter Pussinen