Ålandstidningen berättade i måndags om kritiken mot utdragna och svåra bygglovsprocesser i Mariehamns stad. Aktörer inom byggbranschen uttryckte frustration över att man kan få räkna med minst tre gånger så lång handläggningstid jämfört med exempelvis Jomala.

Nu bemöts kritiken av Leif Andersson, ledande byggnadsinspektör, Jack Michelsson, byggnadsinspektör, Kai Söderlund, infrastrukturchef, och Sirkka Wegelius, stadsarkitekt.

– Det är som att jämföra äpplen och päron, stadsplanerna är mycket mer komplexa än i landsortskommunerna. På landsbygden bygger man ofta på egen mark, i staden har vi alltid detaljplaner vilket ställer högre krav på processen. Man måste titta på större perspektiv, är det en tätort är det helt andra ledtider, säger Kai Söderlund.

– I en stad är det mycket regler kring hur man får göra och inte. Jag har själv suttit som ordförande i byggnadsnämnden i Finström. En stadsplan där är en halv A4-sida, i staden kan det vara tio sidor, säger Leif Andersson.

– Vi strävar efter att stadsplanerna ska vara så tydliga som möjligt och försöker vässa instrumentet hela tiden, säger Sirkka Wegelius.

Behövs bättre förarbete

Så länge en bygglovsansökan är fullständig och inte avviker från stadsplanen är det sällan bekymmer, menar byggnadsinspektionen. Men det är när något avviker från bestämmelserna som fler instanser behöver kopplas in och handläggningstiden riskerar att bli längre.

– En sak jag upplever är att vi har börjat få in försämrade handlingar under coronapandemin. Förut kom folk in till oss och vi kunde hjälpa dem med att visa hur en ritning ska se ut, det är jättehöga krav i dag. Nu har vi inte kunnat ta emot besökare. Man kommer med sitt drömhus och så ska vi försöka pussla i månader trots att det kanske inte riktigt passar, säger Leif Andersson.

Finns det någon del i processen där bygglovsansökan tenderar att fastna?

– Skulle alla handlingar vara rätt och riktigt gjorda skulle de inte fastna alls. Just nu är högen med ansökningar som vi inte kan godkänna större än de vi kan godkänna, vi väntar in kompletteringar till många ärenden, säger Leif Andersson.

Skulle ni kunna göra något för att underlätta eller förtydliga regelverket i inledningsskedet för att undvika det?

– Det skulle man väl kunna titta på. Men vi har ganska mycket på vår hemsida, där finns alla verktyg och specifikationer på vad vi behöver, säger Leif Andersson.

Hur ska de som bygger gå till väga för att undvika att fastna i en utdragen bygglovsprocess?

– Göra ett noggrannare förarbete i tid. Gå igenom vad som verkligen står i stadsplanen, byggnadsordningen och i lagstiftningen, säger Kai Söderlund och fortsätter:

– Om många lämnar in bygglov blir processen fördröjd även för de som sköter sig. Om kvaliteten på handlingarna skulle vara bättre och följa regelverket skulle det gå snabbare för alla.

– Ta hjälp av fackfolk, då skulle det gå snabbare. Det finns många som stångar sig blodiga på egen hand. En erfaren byggare eller projektledare kan hjälpa till med processen. Det är a och o att i början ta reda på vad man får göra med sin tomt, säger Leif Andersson.

Hur kan man underlätta för byggentreprenörerna?

– Kom och diskutera med oss så löser vi problemet tillsammans. Några hustillverkare har gjort det men inte många. Det skulle jag rekommendera, säger Sirkka Wegelius.

Byggnadsinspektionen har haft ont om medarbetare och det har varit personalomsättning de senaste åren. Under vintern var Leif Andersson ensam byggnadsinspektör. I april förstärktes avdelningen så att det nu finns två.

Hur är arbetsbelastningen nu?

– För tillfället ligger vi inte efter. Men det är ett yrke som det tar tid att komma in i. Folk som kanske tidigare har jobbat i andra kommuner kan uppleva att det är ett komplicerat system mot vad de är vana vid, trots att det egentligen inte är det, säger Leif Andersson.

Strävar efter enhetlig linje

En kritik som har lyfts är att byggnadsinspektionen och stadsarkitektkontoret ibland talar emot varandra. Men själva anser de att de har en enhetlig linje.

– Kommunikationen mellan oss är utmärkt. Jag tolkar Sirkkas stadsplan, vi kan uppfatta saker lite olika och därför frågar jag henne hur det är tänkt, säger Leif Andersson.

– Det är sådant man lätt kan skylla på. Vi har lärt oss att jag svarar på frågor om stadsplanen och jag skickar det alltid till Leif för kännedom. Vi är noga med det för att vi vill undvika sådant här. Det är olyckligt för alla parter om vi har en praxis där alla ger olika svar, det vill vi absolut inte ha. Det kan naturligtvis alltid hända någonstans, olika personal har cirkulerat. Men det är vår absoluta strävan att undvika det, säger Sirkka Wegelius.

Ställer ni krav som är baserade på eget tycke och smak?

– Nej. Vår verksamhet är helt och hållet styrd av lagar och förordningar. Vi har byggnadsordningen, plan- och bygglagen, plan- och byggnadsförordningen. Alla kan besvära sig över våra beslut, det betyder att de måste vara lagenliga. Vi tjänstemän är bundna till det. Man kan tänka att det är tycke och smak men då har man inte sett hur det här är uppbyggt. Lagen är väldigt tydlig när det gäller bygglovsprocessen. Vi säger inte a i dag och b i morgon, säger Sirkka Wegelius.

Har ni rätt att komma med krav utanför författningarna?

– Vi kan använda formuleringar som att man ”gärna” ser någonting, men vi kan inte ställa krav på sådant som inte finns i stadsplanen. Vi kan rekommendera men inte kräva, säger Sirkka Wegelius.

Systemet för bygglov verkar fortfarande vara ganska pappersbaserat, skulle ett digitaliserat system kunna göra det mer smidigt?

– Vi har ett digitalt program som vi körde i gång lite smått. Vi gav ut det till de största planerarna men fick inte in ett enda bygglov. Intresset verkar inte vara så stort. Men det är inget nedlagt projekt, vi jobbar fortsättningsvis med det, säger Leif Andersson.