Brådskan, ekonomin och landskapets historia med misslyckade upphandlingar bekymrar lagtingsledamoten Veronica Thörnroos i hanteringen av upphandlingen av det nya vårdinformationssystemet (VIS). Det sade hon i lagtinget när man fortsatte den bordlagda debatten om ändringsbudgeten för de ökade kostnaderna för systemet.

– Vi har inte råd med en till misslyckad upphandling. Gör om och gör rätt, sade hon.

Veronica Thörnroos tror inte heller att landskapet kan nå målet som sätts för resilienspengarna, att minst 80 procent av kommunerna, kommunförbunden och de privata serviceproducenterna ska vara anslutna till det nya datasystemet under det sista kvartalet av 2025.

– Jag bedömer det som högst osannolikt att 16 kommuner, kommunförbunden och de privata producenterna ska kunna enas så snabbt, sade hon.

”Brått lönar sig inte”

Annette Holmberg-Jansson(MSÅ) som var social- och hälsovårdsminister i den förra regeringen där Veronica Thörnroos var lantråd var förvånad över att Veronica Thörnroos kritiserade brådskan för att hinna få resilienspengar från EU.

– Det känns inte seriöst, det var när ledamot Thörnroos var lantråd som hon ville koppla projektet till resiliensmedlen.

– Det är sant, med den information vi hade då tyckte vi att det var förnuftigt. Men nu får vi höra att kostnaderna rusar i höjden, sade Veronica Thörnroos.

Majoriteten i lagtinget är överens om att det behövs ett nytt patientdatasystem både för personalens och patienternas skull. Ett stort problem för en del, förutom brådskan, är att det bara finns en anbudsgivare.

– Syftet med konkurrensutsättning är att det måste vara fler än en anbudsgivare, sade Marcus Måtar (Ob).

Han köper heller inte argumenten om brådskan med resilienspengarna.

– Om man tittar på tidigare beslut så ser man att det finns tid och möjlighet att omförhandla dem, sade han och drog till med en ordlek:

– Brått lönar sig inte.

Annette Holmberg-Jansson sade att det förts fram felaktig information i offentligheten att personalen inom ÅHS inte varit involverade i processen kring upphandlingen. Personalen har varit involverad sedan man inledde förberedelserna för upphandlingen 2019, enligt henne.

– På ÅHS visste man att involvera personalen för att få fram ett bra system. Man har strukturerat upp och dokumenterat arbetsprocesser och begrepp. Man har kartlagt arbetet under flera år och samtliga yrkesgrupper har varit involverade.

”Pappersjournal i datorn”

Det gamla datasystemet har inte fungerat ens mellan avdelningarna på sjukhuset, sade Annette Holmberg-Jansson.

– Som exempel kan man ta en patient på sjukhuset vars blodtryck mäts på en avdelning. Koden för högt blodtryck har skrivits på olika sätt så att det inte gått att spåra mellan olika avdelningar. Nu har man gått in för enhetlighet, koden för högt blodtryck blir läsbar över hela Europa.

VIS möjliggör att vårdpersonalen snabbt kan få reda på all medicinsk information om en patient, som allergier och medicinsk historia.

– I dag har vi en pappersjournal som införts i en dator, inte mycket mer än det. VIS ger stöd för de arbetsuppgifter och rutiner som ska göras, som bokningar och provresultat och det förväntas underlätta kommunikationen mellan vårdgivare och avdelningar både intern och externt.

Även de politiska besluten underlättas genom ett fungerande datasystem, sade Annette Holmberg-Jansson

– I dag när vi vill ha statistik är det näst intill omöjligt att få viss specifik statistik. Det är svårt att beräkna kostnader när informationen är svår att förstå, sade hon.

Ärendet skickades vidare till finans- och näringsutskottet, som för ovanlighetens skull redan inlett behandlingen av förslaget med anledning av den strama tidtabellen som satts för upphandlingen.