Lärarna och rektorn vid Ålands lyceum kritiserade i en insändare i tisdagens Ålandstidningen starkt den nya undervisningsreformen (se faktaruta). Man anser bland annat att den utökade valfriheten är missriktad och kortsiktig.
–Vi tycker att varje realämne är så pass viktigt att man behöver någorlunda grundläggande kunskaper i dem. Det är för tidigt att vara fackidiot när man går ut gymnasiet, säger Dan Nordman.
I praktiken innebär det nya förslaget att de studerande helt kan välja bort ämnen som är obligatoriska i dag, till exempel historia och biologi. Hur det här hänger ihop med syftet att öka allmänbildningen förstår inte lärarna vid lyceet. Dan Nordman beskriver det som ett jättesteg i motsatt riktning.
–Det är ganska skrämmande. Det handlar om kunskaper i demokrati, ekonomi, vår identitet. Vi blir helt rotlösa utan någon form av historisk kunskap. Och att inte få lära något om geografi och historia i vår globaliserade värld… Man blir ganska handikappad, säger han.
Man blir även handikappad i sitt eget samhälle, säger Tove Waller, lärare i engelska:
–Man skapar en grupp som blir utanför, som saknar förståelse och som inte kan delta i debatten, fatta beslut eller påverka.
Dan Nordman säger att valbarhet i sig låter väldigt bra, men frågar sig om en 16-åring är mogen för det.
–Man behöver en så bred grund som möjligt. Få 16-åringar vet vad de vill bli.
Praktiskt genomförbart?
Enligt förslaget ska de studerande få tematiska helhetskurser i respektive block. Men hur det skulle fungera i praktiken står det inget skrivet om.
–Det kanske låter bra på pappret men det är svårt att genomföra på ett vettigt sätt. Antingen blir det skrap på ytan eller sillsallad, säger Dan Nordman.
–Ska man ha tio lärare samtidigt? frågar sig Tove Waller.
Elin Nyvall, lärare i matematik och kemi, tycker det finns en poäng med att samhällsvetare och esteter läser grundläggande kurser i naturvetenskap, men:
–Hur är det praktiskt genomförbart?
Tanken är också att de som läser lång och kort matematik ska ha en gemensam första kurs. Här ser lärarna en svårighet i att lägga undervisningen på en nivå som passar alla.
Har uppvaktat ministern
Åland har egen behörighet på utbildningsområdet och man är därför inte tvungen att anamma den nya reformen ifall den blir verklighet.
–Vi får avvika hur mycket vi vill, men då får våra studerande inga förutsättningar att klara sig i studentexamen, säger Dan Nordman och tillägger att dagens åländska och finländska läroplaner är nästan identiska.
Samtidigt måste man förhålla sig till att de flesta lyceisterna studerar vidare i Sverige. Dagens kursupplägg är därför anpassat till de svenska skolornas behörighetskrav.
–Det blir i så fall ett problem som man måste lösa på politiskt håll, säger Dan Nordman.
Kollegiet vid Ålands lyceum har skickat en skrivelse med sina synpunkter till landskapets utbildningsavdelning och minister Johan Ehn (MSÅ).
–Vi hoppas förstås att reformen inte ska gå igenom, men om den gör det hoppas vi att man på Åland kan parera de värsta avigsidorna. Det är inte så mycket mer vi kan göra.

Sandra Widing