Landskapsrevisionen har gjort en effektivitetsrevision av infrastrukturavdelningen. Syftet är att se om arbetet vid avdelningen fungerar effektivt – och av revisionsrapporten att döma är så inte fallet.
Iakttagelser under granskningen har visat att det finns många utmaningar och problem på avdelningen: ”En del turbulens har förekommit. De resultat som levereras åstadkoms ’underifrån’ av kunniga tjänstemän.”
Landskapsrevisor Dan Bergman har arbetat med granskningen under flera månaders tid. Hans bedömning är att ledningen av avdelningen inte sköts som man har rätt att förvänta sig.
– Problemet är att det inte fungerar högst upp. Men även i övrigt finns stora utmaningar, till exempel med rekrytering av personal. Lönerna är för låga. Man har också haft svårt att klara av utveckling, som Ålandstrafikens digitaliseringsresa.
Några slutsatser i granskningen
• Organisationen borde inte tillåtas bli för chefstung. En avdelningschef och tre byråchefer borde enligt revisionen räcka: ”Anställning av kunniga ingenjörer borde prioriteras.”
• Avdelningen är sårbar. Ytterst få tjänstemän har den kompetens som behövs för att avdelningen ska klara av alla arbetsuppgifter inom ansvarsområdet.
• Det tar för lång tid att fatta beslut i rekryteringsärenden.
• Genom en naturlig avgång under 2022 hade den administrativa personalen kunnat minskas med en person. Det är möjligt att omfördela arbetsuppgifter på befintliga tjänstemän.
• Det står inte alltid klart hur väl man lyckas följa uppgjorda tidsplaner: ”I ett par fall är det tveksamt om det som beskrivs som förverkligat stämmer.”
• Ålandstrafikens digitaliseringsresa saknar en systemägare: ”Man kan tillsätta många systemutvecklare och köpa in dyra system men man kommer inte att uppnå lyckade resultat om ingen ansvarig systemägare finns.”
• Samarbetet mellan infra- och finansavdelningarna har inte fungerat optimalt.
• Antalet möten bör minskas.
• För många ärenden ligger oavslutade alltför länge – vissa i flera år. Enligt revisionen är orsaken inte att det finns för få tjänstemän. Ledningen borde ge vägledning till handläggarna och själva ta itu med ärendena ”för att uppnå en acceptabel situation”.
Källa: Landskapsrevisionens granskning av infrastrukturavdelningen.
Avdelningens organisation
• Infrastrukturavdelningen är indelad i tre byråer – allmänna byrån, transportbyrån och vägnätsbyrån.
• Vid transportbyrån finns också enheterna Ålandstrafiken och verkstads- och lagerenheten. Vid vägnätsbyrån finns i sin tur vägunderhållsenheten och under allmänna byrån sorteras de fristående myndigheterna Fordonsmyndigheten och Ålands energimyndighet.
Orimlig övertid
På flera punkter framhålls brister i just ledarskapet, ett undantag är ledningen av vägnätsbyrån som i huvudsak uppges fungera väl.
Under 2022 arbetade till exempel en tjänsteman ”orimligt mycket” övertid och landskapsrevisionen slår här fast att avdelningschefen och en tjänstgörande byråchef ”brustit betänkligt i styrningen och kontrollen”.
Att man bröt mot arbetstidslagstiftningen och inte följde tjänstekollektivavtalet skadar förtroendet för avdelningen, skriver landskapsrevisionen. Vid flera tillfällen har också fyrsiffriga belopp betalats ut för övertidsarbete vid transportbyrån – i ett fall har en så stor summa som 24.000 euro betalats ut.
Låga löner
I rapporten rekommenderas att organisationen inte borde tillåtas bli för chefstung. I stället borde prioriteringen ligga på att anställa kunniga ingenjörer, menar landskapsrevisionen. Samtidigt är lönerna till specialsakkunniga för låga och för att de alls ska kunna tillsättas har rekryteringstillägg tillämpats.
Under senare år har många nyrekryteringar genomförts då anställda bytt jobb eller gått i pension. En och samma person – avdelningschefen – beslutar i samtliga rekryteringar, även när det gäller till exempel vägunderhållsarbetare, linfärjeförare och bokare till de fristående enheterna.
I revisionen beskrivs rekryteringsprocessen som omständlig, och det noteras att en del ”misslyckade rekryteringar” gjorts till chefstjänster genom åren. Slutsatsen i rapporten är att det i stället borde vara byrå- och enhetschefer som i huvudsak sköter rekryteringen medan avdelningschefen endast skulle ha en övervakande roll.
Granskningen har lämnats till lagtinget
