Läs också: Stort söktryck på utbildningen.

På Åland finns minst ett 30-tal frisörsalonger, varav cirka hälften är enmansföretag, enligt uppgifter från Företagarna på Åland. Tillgången på frisörer är – till skillnad från i till exempel Sverige där man upplevt en brist i flera år – relativt god. Men det finns vissa farhågor inför framtiden.

– Det utbildas frisörer hela tiden, men ganska många väljer att inte bli kvar i yrket, och det är ett dilemma. Men problemet är ännu större i Sverige. Enligt Frisörföretagarna är medellängden för de som stannar i yrket åtta år, men riktigt där är vi inte ännu, säger Peter Enberg, som äger salongen Klippupp i Mariehamn.

På hans salong jobbar nio frisörer, åtta anställda och han själv. En del av dem jobbar deltid och någon har även ett annat jobb i en annan bransch. Peter Enberg upplever att frisörbristen var värre för några år sedan. Då drev han även Cut i köpcentret Maxinge i Jomala, men sålde den eftersom det var svårt att rekrytera personal till två salonger.

Bra betyg ingen garanti

För att möta de framtida behoven inom branschen anser Peter Enberg att man borde anta fler personer till utbildningen. Delvis eftersom det alltid är någon som hoppar av under utbildningens gång, men också för att de som utexamineras inte nödvändigtvis väljer att jobba som frisörer. Som exempel tar han de åtta som tog examen 2022. Endast två av dem är kvar i branschen. I våras utexaminerades tre personer, varav två jobbar som frisörer.

En fråga han ställer sig är om det alltid är rätt personer som antas till utbildningen.

– För många kan det vara ett roligare sätt att ta studenten, säger han.

Ett visst betyg – betyg är antagningsgrunden i dag – behöver nödvändigtvis inte innebära att man passar för yrket, menar Peter Enberg, och tillägger att detsamma gäller för alla hantverksutbildningar. Många som går ut nian är dessutom skoltrötta, och därför skulle han vilja se att de praktiska utbildningarna blev tvååriga, men med möjlighet till ett tredje teoretiskt påbyggnadsår för att bli behörig för vidare studier.

Får alla de som utbildar sig till frisörer i dag jobb?

– Det skulle jag säga. Är du duktig och vill så får du jobb.

Arbetsgivarnas ansvar

För att få frisörerna att stanna i yrket lyfter Peter Enberg även arbetsgivarnas ansvar. Dels att ta emot dem på praktik under utbildningen, dels att få dem att trivas som anställda.

Anki Sagulin, som är egenföretagare på Studio 11 och med i frisörernas yrkesråd, håller med om att de nyutexaminerade frisörerna behöver motiveras för att stanna kvar i yrket. Även om de har en yrkesexamen är det först ute i arbetslivet som det börjar ”på riktigt”. Det tar också ett tag att jobba upp en kundkrets.

– Så är det inom alla hantverksyrken.

De som slutar inom yrket i högre ålder gör det oftast av hälsoskäl, säger hon.

Upplever du att det finns en brist?

– Det finns inte många extra frisörer, men salongen jag jobbar på har inte heller sökt efter frisörer med ljus och lykta.

– Men det blir ett problem framöver om det inte finns frisörer, eller hantverkare överlag. Man tycker det borde finnas så många därute som är kreativa och skulle passa som frisörer, varför vill de inte jobba som det?

Vad gör att du är kvar i yrket?

– Det är roligt! Det är verkligen kreativt och alla kunder är unika, det händer något hela tiden. Det är roligt att jobba med människor.

Saknas kollektivavtal

I Sverige lyfts lönen som en orsak till frisörbristen. I Finland saknas sedan några år tillbaka kollektivavtal för frisörerna. På Klippupp väljer man att i stället följa handelns kollektivavtal, vilket var rekommendationen efter att förhandlingarna strandat.

– Lönen är alltid en förhandlingsfråga mellan mig och arbetstagaren, ett kollektivavtal sätter minimilönen, säger Peter Enberg.

Enligt senaste statistiken från Ålands statistik- och utredningsbyrå tjänar en heltidsanställd frisör i medeltal 2.366 euro i månaden. Statistiken är från 2021.