Det är en av ett trettiotal av fotografen och reportern Rauli Virtanens fotografier från Afghanistan som är en del av kulturhistoriska museets nya utställning, i samarbete med Ålands fredsinstitut och i samband med deras trettioårsjubileum.

– Vi träffade Rauli i Fredrikshamn i juli 2021 när vi var där som en del av Åland 100. Han har ett speciellt intresse för oroshärdar och har besökt sådana över hela världen, och han har ett särskilt intresse för och relation till just Afghanistan. Så vi pratade med honom om att vi skulle vilja visa upp ett urval av hans bilder just därifrån, säger Sia Spiliopoulou-Åkermark, direktör för fredsinstitutet.

Att västvärlden bara några månader senare skulle göra ett abrupt och tumultartat uttåg ur Afghanistan efter 20 års närvaro var enligt henne en slump.

– Vi hade väl fingret på pulsen. Extra viktigt blir det ändå eftersom både Finland och Sverige nu har beslutat sig för att utreda sin inblandning i konflikten, något som vi tror att är väldigt viktigt för fredsarbetet. Och genom den här utställningen får också vi en chans att utvärdera, säger hon.

Balans mellan vackert och kraftfullt

Att man har valt att göra utställningen relativt liten är medvetet. Rauli Virtanen har skickat förslag på bilder och genom en dialog mellan honom, fredsinstitutet och museet har man valt ut ett fåtal, tagna mellan början av åttiotalet och i fjol.

– Vi ville att den som besöker utställningen skulle få en chans att fördjupa sig, dels i en enda konflikt i stället för att försöka ta in krig som en helhet, dels så att det skulle finnas så få bilder att man kan ge sig själv tid att verkligen studera dem, säger Liz Lindvall, fredsinstitutets informatör.

Alla bilder fokuserar ändå inte på kriget. Vi ser män i traditionella kläder som säljer varor på en marknad, flickor i färgsprakande koftor med stora leenden i en snöig miljö och kärror fullastade med människor körande över dammiga torg med slitna blå bostadshus i bakgrunden.

– Det finns ibland en sådan glädje i ansiktena på de människor han fotograferar att det är svårt att veta om det är Rauli själv de reagerar på. Oavsett har en av de saker vi varit ute efter när vi har valt bilder varit den här typen av mångfald i färg och innehåll. Det är vackra bilder, men också kraftfulla, och där har vi velat hitta en balans, säger Graham Robins, museiintendent.

Nyanser och kontraster

– Rauli närmar sig vanliga människor och makthavare på precis samma sätt, och det som lyfts upp här är ofta just vardagen. Afghanistan är ett land som har varit i en konstant konflikt i 40 år men där folket ändå hittar styrkan att vakna upp och gå vidare med sina liv varje dag. Det handlar om att ta vardagen som den kommer, och ibland är den förfärlig, ibland normal, säger Sia Spiliopoulou-Åkermark.

I bilderna framkommer även ett flertal minoritetsgrupper inom landet, något som varit viktigt för fredsinstitutet.

– När vi alltid bara hör om Afghanistan på ett enda sätt är det naturligt att många av oss tänker på det som en krigshärjad håla, men Rauli ser nyanserna och lyfter fram de olika människorna.

På en serie om tre bilder tagna i fjol syns två aspekter av det moderna Afghanistan som kom i konflikt efter att USA och Nato lämnade landet. På den första syns kvinnor med plakat, ett av dem på engelska, tåga framåt. De har alla munskydd av samma ljusblå typ vi vant oss vid att se på våra egna gator, och en av dem har en designerhandväska.

På nästa bild syns ett tiotal män med mörkgröna kläder, stora skägg och automatvapen, stående likt en mur över en gata med ett strängt kroppsspråk, och den tredje bilden visar hur de två sidorna möts. Det är en tydlig illustration över splittringen mellan värderingar i ett Afghanistan där talibanerna åter kommit till makten.

– Man blir direkt att undra var de där kvinnorna är i dag, och vad som har hänt med dem, säger Liz Lindvall.

Månadslångt firande

På söndag den 24 september klockan 14 hålls vernissagen, där Rauli Virtanen själv närvarar och bjuder på en guidning till fotografierna, och på tisdag nästa vecka deltar han tillsammans med advokat Klaus Ilmonen och folkrättsjurist Ralph Wilde i ett panelsamtal på engelska på ämnet ”Media, krig och fred” som modereras av Nina Fellman.

Efter det anordnas ett mingeltillfälle dit man måste anmäla sig, men där vem som helst får delta.

– Vi kan inte återge Raulis personlighet, han är en väldigt omedelbar människa så den som vill se utställningen borde passa på, säger Liz Lindvall.

I oktober fortsätter sedan fredsinstitutets trettioårsjubileum, som även utställningen och samtalet är en del av. Den 11 oktober hålls en omvärldsdiskussion mellan före detta statsminister Alexander Stubb och juristen Anne Peters vid Max Planck-institutet som ett digitalt seminarium, modererat av Sia Spiliopoulou-Åkermark, och den 24 oktober ett fredsseminarium som också det gästas av Ralph Wilde.

– Det passar perfekt, för den 24:e är vår egentliga trettioårsdag, och också FN-dagen, säger Sia Spiliopoulou-Åkermark.