Funktionsrätt Åland bjöd in till valdebatt om frågor som medlemsföreningarna lyft. Alla partier utom Åländsk demokrati var representerade.

Partierna är överens om att det behövs ”en dörr in” för personer med funktionsnedsättning i arbetslivet och bidragsbyråkratin.

– Det är så många aktörer involverade; FPA, arbetsgivaren och försäkringsbolagen. Ett bidrag får inte sänka de andra. Nu är det svårt att veta var man ska få hjälp, det finns så många huvudmän. Det borde finnas ” en dörr in”, säger Pernilla Söderlund (Lib).

Aino Waller (HI) säger att de funktionsnedsatta blir mer delaktiga om man utbildar dem som ska hantera frågor som berör funktionsnedsatta personer i samhället.

– Och eftersom funktionsnedsatta personer är överrepresenterade bland dem som har låga inkomster borde man höja stöden.

Flera av partierna vill ha en utredning om hur situationen är på Åland eftersom informationen inte är uppdaterad. Men Henrik Löthman (S) menar att man vet vad som behövs.

– Det är viktigt med förebyggande arbete redan före andra stadiet i skolan.

Han får medhåll av Aino Waller.

– Hållbart initiativ driver frågan om extra stöd till familjer med NPF-barn så att de inte faller bort från skolorna.

En röst i publiken lyfter frågan om ekonomisk ersättning för personer med funktionsnedsättning som är i arbetslivet.

Annette Holmberg-Jansson (MSÅ) säger att hennes parti vill höja ersättningen, men att det kräver ett samarbete med Finland eftersom behörigheten är delad.

– Kanske man kan lösa frågan via kommunalbeskattningen?, säger Hanna Segerström (ÅF).

Närståendevårdare

Ersättningen för närståendevårdare ingick också i debatten. Moderator Synnöve Jordas informerar om att ersättningen ligger på 400–1.000 euro i månaden, medan kostnaden för en äldre person som vårdas antingen på effektiverat serviceboende (ESB) eller institution är 5.600–7.000 euro i månaden.

– Varför är det en så liten ersättning för att göra det som är dyrt när det är en vårdplats? Om man inte har jobb eller pension, vad ska man leva på?, säger hon.

Annette Holmberg Jansson säger att Åland kan besluta om att höja ersättningen.

– Moderat samling vill höja med minst 25 procent. Det är också viktigt att man måste kunna erbjuda avlastning för närståendevårdare, så att de kan ha en chans att ha ett jobb, säger hon.

Conny Nylund (Ob), som själv har en närståendevårdare säger att det sparar pengar för kommunerna, men att man förlorar på det själv.

– Min fru har gått ner i arbetstid och förlorar hundralappar.

Men han tror inte att kommunerna klarar av att ta över ansvaret.

– Det finns inte folk inom vården, det måste göras ett rejält lyft, säger han.

Aino Waller menar att det behövs bättre information om hurdant stöd man kan få som närståendevårdare.

– Närståendevårdare borde få bättre stöd av samhället, man kunde exempelvis ha en ambulerande stödgrupp, säger hon.

Veronica Thörnroos (C) kallar systemet för en kvinnofälla.

– De flesta som vårdar sina anhöriga hemma är äldre kvinnor.

Hon menar att Åland kan ta inspiration från Sverige, där man har hittat bra lösningar.

Pernilla Söderlund vill hitta andra flexibla tjänster för närståendevården.

– Det kan vara dagverksamhet, någon som kan komma hem och avlasta, servicesedlar eller välfärdstekniska hjälpmedel, säger hon.

Tillgänglighet

För att förbättra tillgängligheten i offentliga miljöer behövs tydlig lagstiftning och konsekvensanalys, säger Pernilla Söderlund.

– Det behövs också utbildning av beslutsfattare. Det borde sitta i ryggraden redan i planeringsstadiet, säger hon.

Aino Waller säger att det även är viktigt att det finns tillgänglighet till all offentlig information.

– Myndigheterna behöver utbildas, säger hon.

Utbildning och sysselsättning för unga med funktionsnedsättning var följande ämne. Här var flera av partierna överens om att det behövs flexibilitet och anpassning beroende på person.

– Vi ser gärna att det finns flera möjligheter för lärande och utbildning, men det måste också finnas jobb, säger Pernilla Söderlund.

Conny Nylund säger att man hellre ska integrera unga med funktionsnedsättningar i de vanliga klasserna med extra stöd och extra tid.

– Begreppet funktionshinder är stort och att bara fållas in i kock- och fastighetsskötaryrket är rent ut sagt förnedrande, säger han.

– Skolan behöver göra en individuell kartläggning och arbeta med näringslivet för att se vad det finns för behov. Man behöver ha flera praktikplatser med handledning, säger Hanna Segerström.

Andra förslag som lades fram var en ombudsman för ungdomar med funktionsnedsättningar (Aino Waller), en fysisk skola för distansstudier för elever med funktionsnedsättning (Annette Holmberg-Jansson).

Boende och sysselsättning

Partierna fick även frågan hur man ska lösa boende för yngre som drabbas av kronisk sjukdom och behöver institutionsvård, så att de inte placeras på äldreboenden. Och hur de ska få en meningsfull sysselsättning.

– Sysselsättning är knepigt, vi får inte bestämma själva över pensioner och skatter. Men det borde vara möjligt att jobba utan att allt går i skatt, säger Veronica Thörnroos.

Conny Nylund säger att arbete inte bara handlar om att få en inkomst.

– Det handlar också om delaktighet, att ha arbetskamrater och någonstans att gå.

Annette Holmberg-Jansson säger att det offentliga Åland måste uppmuntra och belöna den privata sektorn att ta ansvar. Angående boendet säger hon att KST är det naturliga huvudmannen för dem under 65 år när det kommer till boendet.

– Vi behöver jobba via KST. Man ska inte bo på ett äldreboende om man är 45 år.

En fråga från publiken var när Åland får sin första funktionshinderslag.

– Jag tror det dröjer länge. Finland håller på med sin lagstiftning och vi behöver ha den lagen att ta efter, säger Veronica Thörnroos.