I snart 16 år har Jim Rheiner Fajardo och hans fru Jelliffe bott på Åland. Det var i juli år 2008 som Jims svägerska, då redan bosatt här, tipsade om möjligheterna till att sommarjobba med henne på den då nyöppnade restaurangen Umbra. Paret nappade direkt på idén, och efter mycket hjälp med papper och visum landade de på Åland.
– Jag jobbade på kryssningsfartyg för det asiatiska bolaget Star Cruises då, och var ombord åtta månader åt gången med två månaders ledighet. Jag missade mycket tid med familjen, och vår son som var liten då.
Det var inte bara tiden borta från familjen som var tung för Jim ombord på fartygen. Att dela på en liten hytt med tre andra och varje dag upprepa samma rutin i åtta månader var tungt för honom mentalt. Inte heller fick han och hans kollegor en enda ledig dag på dessa månader. Men möjligheterna till att arbeta i land på Filippinerna, och samtidigt tjäna en summa som ger lite kvalitet till livet, säger Jim är väldigt små.
– Om man inte föds rik i Filippinerna är det väldigt svårt att tjäna mer än precis det man behöver för att få mat på bordet. Vi ville ge vår familj lite mer än så.
Familjen separerade från varandra
Livet på Åland var menat att vara ett sommarjobb, men redan efter en månad fick Jim erbjudande om att stanna kvar med ett ettårskontrakt. Han tackade direkt ja, och efter Umbra fick han jobb på Indigo. Han började pussla ihop dagarna med skola i svenska på dagarna och kvällspass i restaurangen på kvällarna.
Det blev långa dagar, och även om det var givande att gå en utbildning i svenska känner Jim att det som gett honom mest kunskaper i svenska ändå är ute i arbetslivet. Men första tiden på Åland var inte bara solsken och en positiv upplevelse för paret. Den kantades av en enorm saknad då de var tvungna att lämna sin då fyraåriga son kvar i Filippinerna det första halvåret.
– Vi var tvungna att vänta ett halvår innan vi kunde ta med honom hit. Det var inte roligt, och speciellt för min fru var det väldigt tungt. Men han bodde med våra familjer och hade det väldigt bra, och vi hade kontakt hela tiden. Och det var fantastiskt roligt att få åka och hämta honom hit när ett halvår hade gått. Jag är glad att han, och alla barn, får växa upp med dagis och skola här.
Tron är viktig för Jim
En höjdpunkt i tillvaron för Jim och hans familj infaller varannan lördag då två katolska präster från Finland besöker Åland, och familjen kan gå på gudstjänst. Eftersom Åland saknar en egen katolsk kyrka ser upplägget ut så här, något Jim dock är tacksam för. Alternativet att helt vara utan sin kyrka är ingenting han kan tänka sig.
– Vi är inte jättemånga katoliker på Åland, men vi är i alla fall över 100 stycken och det är väldigt blandade kulturer på dessa gudstjänster. Varannan gång hålls de på svenska, och varannan på engelska, för att så många som möjligt ska ha möjlighet att delta.
Tron är väldigt viktig för Jim och i Filippinerna besökte han kyrkan varje söndag, något han i dag saknar. Men gudstjänsterna ger familjen mer än en närhet till religionen, det är även ett socialt tillfälle där familjen kommer ut och umgås med andra.
– Man har alltid med sig egen mat eller något man bakat, och efter gudstjänsten umgås man och äter tillsammans. Det är väldigt trevligt och jag är lika ledsen varje gång jag missar ett tillfälle på grund av att jag är i väg på jobb.
Vill ge tillbaka till hemlandet
För Jim och hans fru är kontakten och anknytningen till hemlandet väldigt viktig. Familjen reser tillbaka så ofta de kan för att träffas och umgås med familj och vänner. Men även för att barnen ska få kännedom om landet som de har sitt ursprung i. Utöver det investerar familjen även i landet, i form av att köpa mark.
– Vi har i dag investerat i tre tomter i olika områden. I framtiden kommer vi förhoppningsvis att bygga ett hus på någon av dem, och resten kanske våra barn ska få en dag. Detta är stort för oss, att kunna investera i Filippinerna, och något vi aldrig hade haft möjlighet att göra om vi jobbat kvar i landet.
Bild
Men planerna på att hjälpa hemlandet på de sätt de kan stannar inte vid köp av tomter och land. Jim hoppas även att de kan bidra till ekonomin i samhället genom att starta upp ett företag på Filippinerna.
– Jag vet inte vad ännu, men en restaurang hade varit roligt att ha. Alla måste ju äta, och på Filippinerna är mat en stor del av kulturen. Men för att starta upp ett företag måste man vara en längre tid i landet, så det får bli i framtiden.
Det är även med framtiden i åtanke som dessa investeringarna görs. Längre fram i tiden kan Jim se att han och hans fru flyttar tillbaka till Filippinerna.
– I dag trivs vi bra på Åland och har våra liv här. Speciellt barnen har sina liv här. Men som pensionärer kan jag se att vi flyttar tillbaka. Därför finns även planer på att bygga ett hus, att ha som pensionärsbostad en dag.
För tillfället har Jim dock fullt upp med det hus familjen redan har i Mariehamn.
– Vi köpte ett hus eftersom vi är en stor familj, och att hyra en så stor lägenhet som vi behövde kostade väldigt mycket pengar. Jag har väl aldrig varit väldigt händig av mig, men fick lov att bli nu när vi skaffade hus. Man sparar mycket pengar på att kunna fixa saker själv, skrattar han.
Familj runt om i världen
Familjen Fajardos kopplingar till resten av världen stannar dock inte vid Filippinerna. Jim har en stor internationell familj med syskon och sin mamma i USA, på gränsen mot Kanada, och svägerska med familj i Kalifornien. Han har även en bror i Toronto.
– Vi reser och besöker våra familjer så ofta vi kan, senast var vi en månad i USA där vi delade på tiden mellan våra familjer. Ofta försöker vi åka i december och januari så vi kan matcha det med barnens jullov så det inte blir så mycket tid borta från skolan för dem. På somrarna brukar jag jobba sommaren igenom och spara min sommarsemester så vi kan åka bort en lite längre period igen på vintern.
Att leva långt ifrån sin familj en är nackdel med livet på Åland. Jim är tacksam över att hans ena svägerska nu bor här, och familjen på det sättet får in familjetid och ibland även lite avlastning med barnen.
– Det är mycket för min fru att pussla ihop livet när jag är borta varannan vecka. Hon har nyligen varit väldigt duktig och tagit sig igenom Högskolan på Ålands sjukskötarutbildning, och jobbar nu på sjukhuset. Det blir pussel med eftis- och dagistider och då är det tacksamt med all hjälp vi kan få. På Filippinerna är det mycket enklare att ha nannys än vad det är här, det är något jag kan sakna.
Men att jobba varannan vecka för inte bara med sig nackdelar. Jims lediga vecka är han 100 procent hemma och tar över ansvaret.
– Min lediga vecka är det min tur att ta hand om hemmet. Då lagar jag maten, städar och skjutsar barn. Men jag tycker även om att träna, och går gärna till gymmet.
Från köket till scenen
Ett annat intresse Jim har, som han lär sig att utveckla hela tiden, är sociala medier. Mest är det smidigheten i att hålla kontakt med vänner och familj världen runt som lockar, men även för att han tycker att det är väldigt kul att laga korta videos av familjens vardag, så kallade reels.
– Jag tycker väldigt mycket om att laga mat, och lagar gärna filippinska rätter hemma. Då är det roligt att göra små matvideos också, säger han och skrattar.
Att laga mat på lokala filippinska råvaror är dock svårt på Åland. Utbudet är inte stort, och speciellt färska råvaror är nästan omöjligt att få tag på. Men det stoppar inte Jim.
– Jag gör det bästa av det som finns, och experimenterar lite. Fast det blir nog också lokala rätter, som vanlig åländsk husmanskost. En blandning av båda tycker jag är bra.
När Jim inte är i köket eller på gymmet har han nyligen upptäckt ett nytt intresse i att spela trummor. Helt självlärd har han nu tagit steget och gått med i bandet ”Light Jam”. Bandet har redan haft en officiell spelning, och ett flertal på privata fester.
– Vi är inte jätteduktiga, men vi har jätteroligt, säger Jim och skrattar gott.
Har fyra barn
Namn: Jim Rheiner Fajardo.
Född: 1977 i Filippinerna.
Bor: Mariehamn.
Familj: Fru Jelliffe, fyra barn i åldrarna 20, 13, 7 och 2.
Yrke: Jobbar på Viking Glory.
Favoritplats på Åland: Käringsund i Eckerö.