– Vi har länge bett att få bli uppdaterade om hur det blir med kriskommunlagen och nu får jag höra av dig att det inte blir någon. Det har inte förmedlats till oss, säger Vårdös kommundirektör Erik Brunström-Granesäter.

– Det är arrogant och valhänt hanterat.

Som Ålandstidningen tidigare berättat står Vårdö inför stora ekonomiska utmaningar. Erik Brunström-Granesäter säger att man under remissrundan för lagförslaget om kriskommuner välkomnat de kriterier som skulle gälla för en kommun att definieras som en kriskommun. I diskussioner med landskapsregeringen har Vårdö bett om att få hållas uppdaterade om hur lagen framskrider och om möjlighet till likviditetsstöd för år 2023. Redan i december 2022 skriver kommundirektören ett e-postmeddelande till finansavdelningen och meddelar att kommunen är på väg in i en likviditetskris och att man inom kort uppfyller kriterierna för en kriskommun.

”Med anledning av Kökars beviljade anhållan om likviditetsstöd skulle jag önska ett kort samtal med er om förutsättningarna för detta, och i övrigt delge den här statusen till kännedom" skriver Erik Brunström-Granesäter då.

Förvånad

Erik Brunström-Granesäter är förvånad över att vicelantrådet Harry Jansson (C) inte känner till att Vårdö har ekonomisk kris (se artikel intill).

– Diskussionerna fördes informellt med finansministern och finansavdelningen. Men att Harry Jansson som vicelantråd, kansliminister och ansvarig för kommunfrågor inte haft kännedom om att Vårdö är i kris väcker frågan om inte ministrarna kommunicerar med varandra.

Den ekonomiska krisen nämns redan i budgeten för år 2022 och Erik Brunström-Granesäter menar att även kommunens offentliga kanaler, Åsub och media på Åland har fört ut informationen.

I ett e-postmeddelande daterat den 10 maj i år skriver vicelantrådet Harry Jansson till Erik Brunström-Granesäter:

”Vi har börjat på nästa års budget och utgående från samtal med dina kolleger m.fl. skulle Vårdö vara den enda kommun som visar minusresultat för 2022. Stämmer detta påstående? Du får gärna förklara vad underskottet beror på!”

Erik Brunström-Granesäter säger att han svarade på mailet och förklarade situationen.

– Därför känner jag viss förvåning att kansliministern säger att han inte känner till det.

Inget svar

Vårdös bokslut för år 2022 visar på ett kraftigt negativt underskott och årsbidrag, sämre än det dåliga resultat man budgeterat för.

– Redan hösten 2021 när vi lade budgeten för 2022 sade vi att vi hamnar i ekonomisk kris. Det kan inte vara en nyhet för någon, säger han.

Även under arbetet med budgeten för 2023 konstaterade man att situationen är krisartad. Då tog kommunen kontakt med finansminister Roger Höglund (C) och tjänstemän på landskapsregeringens finansavdelning. Men man valde att inte ansöka om likviditetsstöd i det skedet eftersom behovet är för det innevarande året.

– Men vi har inte ens fått svar på vår fråga om det är möjligt att söka likviditetsstöd under 2023.

I budgeten för år 2023 har man använt sig av de medel som står i till buds i form av checkkredit, amorteringsfrihet samt löfte om banklån för att täcka likviditeten och säkra driften.

Avvikelser från systemet

Orsaken till Vårdös ekonomiska kris är enligt Eriks Brunström-Granesäter att landskapsandelssystemet inte följt den kostnadsutveckling som kommunerna har.

– Under de senaste 15 åren har man gång efter annan avvikit från riktlinjerna. Man har också ändrat i lagstiftningen så att kraven höjts för den service kommunerna ska tillhandahålla.

Erik Brunström-Granesäter säger att avvikelser från systemet slår proportionerligt hårdast mot de mest perifera kommunerna som är ekonomiskt svagast på grund av geografiskt läge och åldersstruktur på befolkningen. För Vårdös del har kostnaderna ökat markant för äldreomsorgen under de senaste 15 åren.

Vad önskar Vårdö för att klara sig?

– Ett landskapsandelssystem som ger kommunen tillräckliga förutsättningar att tillhandahålla service för kommuninvånarna och där man beaktar olikheter.