Fjärrvärmenätet i Mariehamn och angränsande delar av Jomala har i dag drygt 1.100 leveranspunkter. Värmeanskaffningen består till cirka 85 procent av lokala biobränslen från det åländska skogsbruket medan cirka 15 procent produceras med brännolja. Under 2022 har energiavgiften för höglast, alltså den taxa som tas ut under höglastperioden november-mars, varit 72,20 euro per megawattimme, medan motsvarande megawattimme kostade 67,83 euro för ett år sedan. En ökning på sju procent.
Enligt Per Eriksson handlar det bland annat om att priset på olja stigit. Även priset för utsläpp av koldioxid har stigit kraftigt.
– Det är flera saker som är kostnadsdrivande som har påverkat priset.
2022 har taxan för låglast, alltså månaderna april-oktober, stigit med 1,9 procent.
Högre uttag
Vad gäller de enskilda beloppen på fakturorna säger han ändå att kunden måste titta på sitt uttag.
– I december 2020 var det 25 procent varmare än ett normalår, och i december 2021 var det 11 procent kallare. Det medför förstås ett ökat energiuttag och en högre räkning för kunden.
Vad gäller fördelningen 85 procent flis och 15 procent olja konstaterar han att det är en budgetering som följer medeltemperaturen för ett normalår.
– Vi kan inte elda tillräckligt med flis för att täcka energibehovet under hela året. Därför måste vi komplettera med olja och det görs när dygnsmedeltemperaturen går under 1-2 grader. Håller den sig över det klarar vi oss på bara flis.
Utreder alternativ
För att säkra leveransen av fjärrvärme används också en ackumulatortank som kan dämpa kast i behovet under dygnet.
– Den kan bunkra en del värme men när det blir kallare måste vi till slut köra olja, och ju kallare det blir, desto mer olja måste eldas.
För tillfället utreder man olika alternativ som kan minska behovet av olja. Bland annat har Mariehamns bioenergi haft planer på en biopanna i Dalkarby.
– En sådan hade hjälpt till att minska oljeberoendet.
