Jag hade vägarna förbi Mariehamns Bokhandel, där Moderaterna har en valaffisch med en omplåstrad spargris och texten ”ett skuldfritt Åland. Vårt arv till nästa generation.” Meddelandet är tydligt – om budgeten är i balans är Moderaterna skuldfria. Denna insändare kunde ha handlat om Moderaternas roll i regeringen och deras ansvar för Ålands ekonomiska situation, men jag vill i stället grubbla om icke ekonomisk skuld och deras ränteutfall.
Vi börjar med miljöskuld, där Åland har flera olika skulder. Vår ekonomiska aktivitet och vårt välstånd baserar sig starkt på vår användning av fossila bränslen. Men välståndet har inte använts för att motverka konsekvenserna av fossila bränslen. Vi såg vid 2018 års torka och 2019 med Alfrida att räntan för skogsbrukarna är förstörd skog av stormar och granbarksborrar, för jordbrukare är det nödslakt och behovet av maskinbevattning. Vi har låtit för mycket näringsämnen rinna ned i våra sötvattendrag, räntan är ett avsaltningsverk i stället för ett vanligt vattenverk. Det industriella fisket utarmar fiskebestånden, räntan för småfiskare och turismen är förbud på strömming- och laxfiske.
Vi har också en vårdskuld. Vi har långa vårdköer till BUP på ÅHS på grund av underbemanning och ökat tryck. Räntan är längre vårdperioder, svårare för ungdomar att fullgöra sina studier och därmed svårare att ta sig ut i arbetslivet. Vi har inte investerat i ungas välmående i skolorna, räntan är fler med vårdbehov och ökat tryck på BUP. Vi har sämre tillgång till tandvård för låginkomsttagare än i fastlandet. Räntan är obehandlade krämpor och följdsjukdomar som tar personer ur arbetsstyrkan.
Detta är inte alla våra skulder, inte heller alla räntekostnader och flera är på kommande. Därför kan jag säga att blind prioritering av enbart ekonomisk skuld kommer att kosta oss miljoner. Vi behöver längre sikt än vad Moderaterna ger oss och den finns här i Socialdemokraterna.
Martin Bergman (S)
