Insändare

Vårdassistenter kan minska personalbristen inom vården

Publicerad Senast uppdaterad

Vi har från många håll hört att det i Finland råder brist på vårdpersonal, särskilt inom äldreomsorgen men också på andra håll. Utvecklingen har pågått oroande länge, men som tur är, börjar lösningar på problemet småningom hittas. En mycket enkel idé som föreslagits är att öka åtgärderna med vilka man stöder klienternas funktionsförmåga på ett förebyggande sätt, särskilt beträffande de dagliga funktionerna, så att man kan förhindra eller åtminstone fördröja behovet av mer krävande vård. Den här idén och därmed också vårdassistenternas betydelse har glädjande nog noterats också i regeringens budgetförhandlingar, där regeringen beslutade utbilda 2.500 nya vårdassistenter under åren 2023–2025. Det här är ett mycket viktigt beslut som banar väg för förebyggande tjänster i framtiden, då vårdassistenternas roll kommer att vara betydande.

Vårdassistenternas utbildning varar cirka ett år och består av två delar ur grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen (närvårdarexamen). Utbildningen möjliggör fortsatt utbildning, till exempel till närvårdare. Det är viktigt att vårdassistenterna utgör en naturlig del av social- och hälsovårdstjänsternas yrkeshelhet, också ur utbildningens perspektiv.

Vårdassistentens arbete är assisterande och sker huvudsakligen inom äldreomsorgen. Vårdassistentens uppgifter består av tillgodoseende av klienternas basbehov. Arbetet kan till exempel bestå av städning samt hjälp med dagliga rutiner inom hygien och tvätt, måltider, på- och avklädning och att röra sig. Vårdassistenterna deltar huvudsakligen inte i läkemedelsbehandling, utan ger närvårdarna och sjukskötarna möjlighet att genomföra till exempel trygg, lagstadgad och individuell läkemedelsbehandling, samarbete med de närstående och terminalvård samt olika skriftliga uppgifter.

Även ensamhet och depression hos äldre har diskuterats mycket. Med den nuvarande arbetstakten har närvårdarna och sjukskötarna helt enkelt inte tid att vara närvarande i den utsträckning som skulle behövas. Enligt en uppföljning av situationen inom äldreomsorgen som THL låtit göra i år, kan vårdassistenterna utföra direkt klientarbete (till exempel vård och omsorg samt uppgifter som främjar och upprätthåller klientens funktionsförmåga) under upp till cirka 80 procent av arbetstiden, så deras arbetsinsats är betydande.

I det nationella åldersprogrammet (social- och hälsovårdsministeriet) talas det ofta om förbyggande arbete. Då är målet bland annat att bevara av de äldres funktionsförmåga längre, vilket innebär fysisk, psykisk och social funktionsförmåga. Det här betyder mångprofessionellt samarbete mellan olika aktörer inom social- och hälsovårdsbranschen och i det samarbetet har vårdassistenterna en egen viktig yrkesroll som en del av servicekedjan.

Sami Haapakoski

Sakkunnig i yrkesinriktad verksamhet
Fackförbundet JHL