Sjöfågelbeståndet i skärgården

Det torde vara känt för ganska många att sjöfågelbeståndet för en del arter har minskat kraftigt under lång tid. Men hur mycket är nog inte känt för yngre generationer som inte kan besitta kunskaper om hur situationen var för femtio år sedan.

Nuförtiden rör jag mig inte så mycket i skärgårdsområdet men jag har kontakt med personer som bor i Brändö som är välinformerade om läget – de är bestörta över hur lite sjöfågel som finns.

Det är främst ejder och svärta som drabbats av stark åderlåtning om man jämför med förekomsten tidigare. Då kunde jag höra gudingarnas karakteristiska läten under tidig morgon när jag låg i sängen. Även om det finns rätt gott om vigg och skrake så kan man säga att våren i skärgården har drabbats av tystnad vilket självfallet är extremt tråkigt och sänker naturupplevelsen – fåglarna hör till miljön i skärgården.

Som ung fick jag en bra bild av förekomsten för drygt femtio år sedan när jag var med min farbror och körde en fisklinje som startade vid tidig morgon från norra Brändö via Väderskär till den norra skärgården fram till Verkviken i Saltvik. Återfärden gick via Enklinge till Gustavs på den fastländska sidan.

Det gav goda möjligheter när man satt och styrde att studera förekomsten av sjöfågelstammarna. Det fanns stora mängder av bland annat ejder och svärta och fågelungar. När vi körde från Enklinge till Jurmo i norr fanns det otroliga mängder av svärta, de gula näbbarna lyste och vittnade om sin närvaro. I dag ser man enstaka par. Jag kan inte påminna mig om att vi noterade en enda örn även om det förstås fanns i någon mån. Ökningen av örn i skärgården kom senare. En gång såg jag tio stycken församlade på isen. När man hör experter diskutera exempelvis i radion talar många inte om sambandet mellan förekomsten av örn och sjöfågel. Skärgårdsborna vet att den rikliga närvaron av örn har beskattat sjöfågelstammarna synnerligen hårt eller långt mer än vad som är hållbart för att inte en stark obalans ska uppträda. Dessutom förekommer mårdhund och mink som det också finns gott om. När man förbjöd vårjakten trodde man att det skulle ha en positiv effekt. Lite karikerat kan man säga att sjöfågeln minskade kraftigt när jakten förbjöds.

Nutidens beslutsfattare förefaller att värna mer om rovdjur än om andra arter. Resultatet är att sjöfåglarna minskar, vilket också skärgårdsborna gör men av andra orsaker.

Olof Öström