Åttonde augusti 2017 skrev Åland under Parisavtalet och förband sig att följa det vilket även Finland åtagit sig. Sedan dess har i princip ingenting hänt. Vi har ingen planering för att genomföra det vi lovat.
Nu har vi i dagarna slagit fast olika årtal och nivåer men fortfarande efter fem år finns ingen strategi för det eventuella genomförandet. Varför inte? Kommer det att ta fem år till?
Jo det beror på tre politiska orsaker. För det första långsiktighet inom politik ger inte röster. Nummer två kunskapsnivån är för låg. Det tredje om de åtgärder som behöver vidtagas, skulle föreslås eller ännu värre genomföras förloras nästa val med stor säkerhet.
Det finns även ett intressant fenomen inom miljö och hållbarhetspolitik som gäller siffror och utsläppsminskningar. Man talar vackert om vilka siffror som man vill ha i framtiden väl medveten om att dessa kommer man inte att behöva stå till svars för överhuvudtaget.
Därför brukar följande scenario uppstå: Man gör ingenting till att börja med i typ fem år. Det är lite tråkigt eftersom enligt minskningsforskningen och verkliga exempel ska 50 procent av minskningen ske på första fjärdedelen av tiden. På slutet av den bestämda tiden brukar någon vakna till och försöka göra lite spontana, slumpmässiga åtgärder samt konstatera att detta mål kommer vi inte hinna genomföra i tid.
Journalister? Ibland undrar jag vart deras ansvar har tagit vägen, förslagsvis kunde man börja ställa följdfrågor? Till exempel: Jaha ni har skrivit under Parisavtalet. Hur har ni tänkt genomföra det åtagandet? Landskapets pensionsfond har cirka 400 miljoner euro som investeras i vapen, kol, olja, gas (slavarbete?) utan någon styrning från regering/lagtinget .Vad om något tänker ni göra åt det? Kan ni redovisa från 2017-2022 för varje år hur det har fungerat att följa Parisavtalet? Varför arrenderas landskapets (och kyrkans ) marker ut till icke ekologisk odling? Är det i linje med hållbarhetsagendan?
Varför saknas fortfarande (2014-2021) helt siffror i hållbarhetsagendans rapport? Förutom sidnumreringen? Det vore bra för oss journalister och kanske även för er politiker för uppföljning och transparens. Hur ska hållbarhetsrådet kunna driva på gentemot regeringen när det är regeringschefen som är ordförande i rådet? Kanada uppbär en koldioxidskatt som sedan delas ut till innevånarna i reda pengar. Hur tänker ni göra i den frågan? Riksdagen? Riksdagsmannen klimatkompenserar inte för sina skattefinansierade resor. Är det som det ska vara?
Är det mod eller kunskap som saknas? Troligtvis tyvärr bägge delarna hos både journalister och politiker.
Dan Jansén
