Kött är gott och nyttigt

I Ålandstidningen den 19 april finns två insändare som förespråkar vegansk, respektive vegetarisk skolmat. Jag håller helt med om att vi behöver tänka på vad vi konsumerar och hur mycket, men jag är tveksam till vissa av påståendena som framförs. Att hävda rent generellt att ”vegansk” eller ”vegetarisk” kost är ”hälsosammare” är tveksamt.

Det beror precis på vad man jämför med. Vill man ha konkreta exempel kan man se vad exempelvis Cochrane skriver och det är att det inte finns någon tillförlitlig information i saken.
Sant är dock att en överkonsumtion av rött kött och processade köttprodukter höjer den relativa risken för vissa cancerformer. Den absoluta risken är dock fortfarande liten. Det finns även studier som tyder på att vegansk eller vegetarisk kost ökar risken för andra cancerformer. Det finns även studier som visar att vegetarianer är friskare, men varför?

Vill man få svar på detta är det bättre att analysera vad vegetarisk och vegansk kost innebär och bortse från livsåskådnings- och rent religiösa aspekter. Vad ser vi då, jo att vegetarisk mat tenderar att ha färre kalorier, mindre mängd mättat fett, mera fibrer samt mera kalium och C-vitamin än andra dieter. Vegetarianer tenderar även att vara mindre överviktiga, måttligare i sitt bruk av alkohol och tobak och så vidare.

Problemet med ”vegetariskt” och ”veganskt” är att det inte automatiskt blir ”nyttigare” för att man lämnar bort kött och andra animaliska produkter. Slutresultatet beror helt på vad man ersätter dem med. Ta mjölk exempelvis. Mjölk är nyttigt och innehåller mycket som kroppen behöver. Ersätter du den med havremjölk så ersätter du mjölken med något ultraprocessat med ett sockerinnehåll i nivå med sötade läskedrycker.
Köttsubstitut då? Igen ultraprocessade och med tveksamt näringsinnehåll.
Det är inte ovanligt med olika typer av näringsbrist hos de som äter ensidigt. Hos vegetarianer och veganer hittar man ofta brist på B12, D-vitamin, jod, järn och zink. Speciellt hos veganer kan det vara svårt att få i sig de näringsämnen man behöver. Alla har inte den kunskapen.

Så specifikt skolmaten. Vad är avsikten? För många barn är i dag skolmaten dagens huvudmål. Många äter inte middag med sina föräldrar. Det är därför viktigt att det målet fungerar. Det ska vara aptitligt och mättande. Det ska ge den växande människan det som den behöver. Maten behöver kunna tillagas inom de ekonomiska ramar som kommunen har. Maten får gärna vara lokalproducerad och klimatsmart. Om skolmaten vidgar barnens vyer gällande mat är det en bonus.

Vi kan gärna dra ned på mängden kött. Personligen äter jag hellre mindre mängd av högre kvalitet. Vi kan gärna äta mera fisk och mera grönsaker. Vegetariskt någon gång i veckan? Helt ok. Det finns en massa goda, vegetariska recept, men undvik styggelser som ”vegetarisk korv”. Rent vegansk kost bör skolan undvika liksom annan specialkost som inte är medicinskt motiverad. Men organisera rätterna så att det finns alternativ för alla.

Anders Gustafsson