Foto:

Åland har allt att vinna på utökat nordiskt samarbete

Utvecklingen i vår omvärld för de nordiska länderna närmare varandra och stödet för ett utökat nordiskt samarbete är starkt och växer.

Den senaste tiden har vi sett tydliga tendenser på att det nordiska samarbetet står inför en utveckling.

Det nordiska försvarssamarbetet ska uppdateras och nordiska rådet talar sig varm för en gemensam nordisk cybersäkerhetsstrategi. Mycket på grund av Finland och Sveriges kommande medlemskap i Nato. Ett medlemskap som i sin tur öppnar dörrar som tidigare varit stängda.

The Nordic Defence Cooperation (Nordefco), försvarssamarbetet mellan de nordiska länderna, inleddes redan 2009.

Då var omvärlden en helt annan, men efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina har en ny era för den nordiska säkerhetspolitiken inletts. Inte minst är det inom detta samarbete vi nu ser en tydlig utveckling.

Finland, Sveriges, Norges och Danmarks försvarschefer har nyligen lämnat in en gemensam rådgivning till ländernas respektive regeringar gällande hur det nordiska försvarssamarbetet ska organiseras i framtiden.

Rekommendationen är tydlig och klar. Planeringen av försvaret av Norden ska ske så gemensamt som möjligt – även totalförsvaret. Mycket på grund av Finlands och Sveriges kommande medlemskap i NATO.
Norden blir således inte bara försvarsmässigt starkare utan genom att samtliga nordiska länder snart är med i NATO får vi en stark och gemensam röst inom försvarsalliansen.
De nordiska länderna har allt att vinna på ett närmare samarbete, men även NATO som med hela Norden som medlemmar får fler stabila, välfungerande demokratier som medlemmar.

Förutom en stark vilja att finna gemensamma försvarslösningar har nordiska rådet påtalat vikten av ett utökat samarbete kring cybersäkerheten.

Under decembermötet enades rådets presidium om att föreslå att Norden tar fram en gemensam cybersäkerhetsstrategi. Nordiska rådets president Erkki Tuomioja motiverar förslaget med att antalet allvarliga cyberattacker har ökat och att lösningen är ett utökat samarbete.

Cybersäkerheten hos oss i Norden är avgörande för hur vi klarar av att dra full nytta av nordisk innovation och därigenom öka vår tillväxt. För precis som den isländska ministern för vetenskap, industri och innovation, Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir, fört fram i debatten behöver vi kompetens, medvetenhet och ett gemensamt regelverk för cybersäkerhet för att framtidssäkra våra samhällen.

För i en värld där allt mer blir digitalt blir vi även mer sårbara. I synnerhet om vi inte tar cybersäkerhetsfrågorna på allvar.

En utveckling av det nordiska samarbetet står inte bara på den politiska agendan – utan det finns även ett starkt stöd bland de nordiska medborgarna.

I föreningen Nordens undersökning Nordenbarometern 2022 går det att finna att 82 procent är positivt inställda till samarbetet mellan de nordiska länderna. En siffra som har ökat med sju procentenheter sedan 2020.
Viljan att ha mellanfolkliga samarbeten i Norden är således hög, vilket borde ge politikerna råg i ryggen att föra de nordiska länderna än närmare varandra.

Från ett åländskt perspektiv har vi allt att vinna på ett så utvecklat nordiskt samarbete som möjligt. För i det nordiska rummet har Åland en stark röst och en given plats. Vi är även en gränsregion, vilket medför att alla gränshinder som kan skrotas är av godo för Åland.

Det utökade försvarssamarbetet och en gemensam cybersäkerhetsstrategi skulle även vara bra för Åland. Ett utökat försvarssamarbete och Finland samt Sveriges NATO-medlemskap stärker säkerheten för Åland vilket i sin tur skapar stabila möjligheter för oss att utvecklas som samhälle.

De åländska politikerna är duktiga på att hålla sig framme i nordiska sammanhang. Däremot går det inte att sticka under stolen med att de nordiska politikerna ofta glömmer den nordiska aspekten när de väl lämnat de gemensamma mötena.

Här skulle hela Norden vinna på att man på nationell nivå tar de nordiska frågorna på allvar och verkligen jobbar med dem på hemmaplan.
Island hör till undantaget och flera kunde ta lärdom av deras sätt att jobba med nordiska frågor. För med ett så stort folkligt stöd för utökat nordiskt samarbete borde det finnas möjligheter till ett fördjupat samarbete. Mattan ligger, som det ofta sägs, färdigt utrullad för ett fördjupat samarbete och det är bara för politikerna att omsätta de goda idéerna till konkreta förslag.

Daniel Dahlén

Hittat fel i texten? Skriv till oss