Åland har ett unikt geografiskt läge i Östersjön. Majoriteten av alla resor till och från ön sker med färja, det är vår väg över haven. Färjtrafiken är en viktig faktor för turismen, som är en basnäring som ger kraft åt så mycket annat.
Upplevs det som att resan är lång, dyr och sker på obekväma tider påverkar det vår attraktivitet och våra konkurrensförutsättningar. Snabba och täta överfarter med färja är en förutsättning för att turisterna ska lockas hit.
Att vi blev av med kortrutten mellan Mariehamn och Kapellskär är inte en bra utveckling. Flera i turistbranschen varnade i december för att den indragna linjen kan få negativa konsekvenser för sommarens säsong.
Under våren har många resenärer noterat att belastningen på Eckerölinjen varit hög, vilket har väckt oro för kortruttens kapacitet i sommar.
Rederiet har uppmanat kunder att boka med lång framförhållning, en titt i bokningssystemet visar att bilplatserna på ett flertal avgångar i sommar är fullbokade. Det gör att det blir svårare att spontanresa till Åland.
Man kan också undra vad som händer om ms Eckerö, som sjösattes 1979, går sönder mitt i juli.
Vi befinner oss nu i första halvan av maj, på tröskeln till sommarsäsongen. Besöksnäringen ser redan att besökare avvaktar att boka eller väljer andra resmål helt och hållet.
I gårdagens tidning ger ett flertal aktörer inom turist- och evenemangsbranschen konkreta exempel på förlorade bokningar, både från enskilda kunder och grupper, till följd av problem med att hitta passande restider.
Henrik Nordström, vd för Ålands turism och konferens, har jobbat med turism i fem decennier år och röt ifrån:
”Våra politiker måste hjälpa till, och sluta fundera på tunnlar till Föglö och skärgårdsfärjor. Det här är faktiskt betydligt viktigare. Vi behöver en ny färja. Jag vill höra näringsministern tala om det, nu måste det politiska livet också sätta sina krafter till för att se till att något händer”.
Det är ett rop på hjälp från branschen.
Frustrerade företagare och resenärer avfärdas ibland som ”bortskämda” och ”gnälliga”, men det är en slarvig uppfattning. Oron som uttrycks nu är större än under pandemin. Varför kunde regeringen jobba hårt för stöd då, men inte göra någonting alls nu? Någon ”operation rädda Åland” hörs inget om, i stället gör man så lite som möjligt. Det ger ett handfallet och initiativlöst intryck.
Politikerna upprepar att man ska låta marknadskrafterna ordna det här. Av uttalandena att döma kan man få uppfattningen att regeringen tror att näringspolitiken bara handlar om att ge bidrag. Näringspolitikens mål är att skapa hållbar ekonomisk tillväxt och förutsättningar för det.
Kapellskärslinjen har varit en livsnerv mellan Åland och Sverige under många decennier, så länge många av oss kan minnas. Nedläggningen är en jättelik förändring. När något sådant sker måste Åland kraftsamla, och se till att tillsammans strategiskt driva besöksnäringsfrågor mot gemensamma mål. Det kan betyda att man behöver allokera resurser och prioritera aktiviteter som underlättar för turismen.
Problemet kommer inte att lösa sig över en natt, nu har vi den sits vi har. Det gäller att lyfta fram de alternativa resvägarna. Finnlines, Viking Line och Tallink har båtar som passerar Åland, även om prisbilden och reselängden är en annan vad många är vana vid.
Eckerölinjen går med flera turer varje dag, och sätter in extraturer. Det åländska rederiet slår knut på sig själv för att möta den efterfrågan som finns, och gör en värdefullt insats för samhället.
Vi har haft många finska turister de senaste åren, och förhoppningsvis fortsätter närturismen att blomstra även i år. Men vi har inte råd att tappa de svenska turisterna, som traditionellt har stått för majoriteten av sommarturismen och är en viktig målgrupp för Åland.
I jämförelse med övernattningsstatistiken på Gotland, en annan turistö i Östersjön, hamnar Åland efter. Sedan 15 år tillbaka har Gotland gått förbi när det gäller antalet gästnätter i förhållande till befolkningsstorleken, enligt statistik från Ålands statistik- och utredningsbyrå (Åsub) och svenska Statistiska centralbyrån (SCB).
Åland har de tillgångar och egenskaper som krävs för att vara en attraktiv destination, och profilen måste stärkas. Vi ska vara en stark turistmagnet.
För att besöksnäringen ska ha möjlighet att växa krävs god tillgänglighet med färjor. Vi behöver en utökad färjekapacitet under maj till september. Landskapsregeringen (LR) hoppas att marknadskrafterna ska ordna problemet. Det vore det bästa, men än så länge har det inte skett.
Linda Blix
tel: 26 637
