Åsiktsskillnaderna var inte stora mellan de båda presidentkandidaterna. Febrilt har media letat efter skillnader, men i slutändan har kandidaterna stått varandra nära.
Trots detta finns det dock några mindre skillnader mellan kandidaterna i främst hur man ser på den åländska demilitariseringen, om kärnvapen ska placeras ut på finländskt territorium och om det ska finnas Nato-trupper permanent i Finland.
Men även om det är inom dessa områden skillnader funnits så ska vi vet att det troligen handlar mer om nyansskillnader i uttalanden för att bredda sin väljarbas snarare än någon stark viljeyttring.
Att Alexander Stubb nu blir president i Finland är bra även för Åland. Förvisso har han inte varit så tydlig i sina uttalanden gällande demilitariseringen som många ålänningar säkert hade önskat, men vi vet samtidigt med tydlighet att president Sauli Niinistö mer eller mindre dödade den frågeställningen formellt med sin beställning av utredningen av demilitariseringen och neutraliseringen från Utrikesministeriet. En rapport som klart och tydligt konstaterade att demilitariseringen och neutraliseringen inte kan sägas upp.
Åland kan nu se fram emot en president med ett stort åländskt kontaktnät och som dessutom är svenskspråkig. Det är onekligen en fördel för Åland och det torde leda till att Åland får det lite lättare att få sin röst hörd.
Några tvära kast i utrikes- och säkerhetspolitiken kommer vi inte heller att få med den liberala, politiskt erfarna och internationella Stubb. Även det är bra för Åland och Finland som helhet. För i tider av oro behövs stabilitet.
Analyserar vi sedan själva resultatet kan vi återigen konstatera att Åland även i omgång två gärna hade sett Pekka Haavisto som president. Haavisto har en stark ställning på Åland och det är tydligt att det är något i hans framtoning och hans starka markering för självstyrelsen och demilitariseringen som går går hem på våra öar.
Med det sagt hade Stubb dock ett starkt stöd och i en annan situation där motkandidaten inte varit Haavisto kan vi nog vara rätt säkra på att Stubb hade varit given etta. Något han även var i andra svensktalande områden Finland.
Slutligen kan vi sorgligt nog konstatera att det som mest präglat debatten och presidentvalets andra omgång är Pekka Haavistos läggning. Att Finland 2024 inte kommit längre utan att en persons sexuella läggning fortfarande spelar en avgörande roll är beklagligt.
Det finns dock hopp. För vi kan avsluta med president Stubbs kloka ord gällande saken – en persons utrikespolitiska analysförmåga beror inte på vem personen älskar. Så enkelt är det och det behöver inte vara svårare. Det visar på att Finland och även Åland med Alexander Stubb fått en klok president.
Daniel Dahlén
