De senaste dagarnas och veckornas förhandlingar mellan Ryssland och USA har ställt allt på sin spets. I skrivande stund håller världen andan när Donald Trump och J.D. Vance är i dialog med både Volodymyr Zelensky och Vladimir Putin.
Historiskt sett har fred ofta betraktats som avsaknad av väpnad konflikt. Johan Galtung, en av de mest inflytelserika fredsforskarna, definierade denna typ av fred som “negativ fred”, en fred där våld och förtryck upphör, men där den underliggande strukturen inte nödvändigtvis förändras. Detta kan ses som en vapenvila där det inte längre sker någon öppen konflikt, men där andra former av våld eller förtryck kan kvarstå.
Är det avsaknad av krig vi syftar till när vi pratar om de pågående fredsförhandlingarna i Ukraina? Om avsaknad av väpnad konflikt är det ultimata målet, varför inte bara överlåta delar av ukrainskt territorium till Ryssland. Då uppnås väl fred, om än negativ fred?
Med detta resonemang blir det tydligt att tidigare nämnda definition av fred är för smal och begränsad. Då blir följdfrågan: Fred till vilket pris? Om Rysslands aggressionskrig mot Ukraina slutar med att Ukraina förlorar en del av sitt territorium, innebär det då fred för det ukrainska folket? Definitionerna av fred är många, en annan är “ett tillstånd av harmoni i frånvaro av fientlighet och våld”. Få ukrainare skulle nog se en verklighet där Ryssland har tagit över delar av deras land som något som kan liknas vid harmoni eller verklig fred.
Vi ålänningar är väl medvetna om att fred är mer än avsaknad av väpnad konflikt. För oss handlar fred inte bara om vapenstillestånd utan också om att skydda vår självständighet, frihet och självbestämmanderätt. Demilitariseringen är ett sätt att säkerställa dessa värden, men de går långt bortom bara militär frånvaro.
Här kommer Galtungs begrepp “positiv fred” in i bilden, som innebär frånvaron av strukturellt våld. Med strukturellt våld menas ett tillstånd där det finns förutsättningar för att våld kan uppstå eller då människor hindras från att utvecklas på grund av hot om våld. I vårt åländska samhälle råder både positiv och negativ fred. Vi lever i en miljö där vi inte bara är fria från väpnad konflikt utan också där våra rättigheter och friheter respekteras och skyddas.
Med Galtungs tankar som grund blir det tydligt att en negativ fred i Ukraina, om de pågående förhandlingarna leder till något, inte kommer vara tillräckligt för att garantera långsiktig fred, trygghet och stabilitet. Om den negativa freden dessutom innebär att Ukraina måste ge upp en del av sitt territorium, blir förutsättningarna för en hållbar, positiv fred ännu sämre.
Med oförutsägbara aktörer som Ryssland och USA som leder spelets regler är det omöjligt att förutspå hur en framtida fred i Ukraina skulle se ut. Därför är det av största vikt att EU och Nato står upp för Ukraina och dess rätt till suveränitet och självbestämmande. En negativ fred kan vara ett första steg mot en långsiktig fred, men den måste följas upp och skyddas om vi vill säkerställa en hållbar och positiv fred i Ukraina.
Tara Bamberg
