Under förra året föddes 245 barn på Åland och enligt färsk statistik från Ålands statistik- och utredningsbyrå är det det lägsta antalet sedan 1920. Dessutom var antalet avlidna ovanligt stort under fjolåret då närmare 297 personer lämnade jordelivet. En siffra som bara har överstigits en gång de senaste 70 åren.
Det här är en utmanande utveckling som vi talar väldigt lite om på Åland.
Ålands demografiska utmaningar är inte unika. Hela EU står inför en liknande utveckling. Kraftiga födelseunderskott har blivit det nya normala och det leder i sin tur till stora utmaningar för hela samhället.
Under 1960-talet föddes nästan dubbelt så många än vad det dog i Europa. Men i dag har vi ett barnafödande som i många europeiska länder är lägre än 1,5 barn per kvinna. Det som hittills har vägt upp de fallande siffrorna är en positiv nettoinvandring till EU. Det har samtidigt blivit en hård konkurrensen om den kvalificerade arbetskraftsinvandringen och många företag skriker efter kompetent arbetskraft – så även på Åland.
Allt detta ska Åland förhålla sig till. Förvisso har Åland en nettoflyttning som är positiv, men den är inte på de höga nivåer som det så ofta från politiskt håll framhålls utan Åland är bara en region som vilken annan i samma storleksordning gällande nettoflyttningen. Det går inte att säga att Åland på något sätt skulle sticka ut eller vara extra attraktivt. Inte med nettoflyttningstal med plus sex personer från Sverige och plus 27 personer från Finland.
Vi ser däremot att den utomnordiska inflyttningen är betydande för Åland. Den gav 2022 ett överskott på exakt 100 personer.
Politiskt finns det ofta en iver att påvisa att Åland är attraktivt och att många väljer att flytta hit, men vi får inte glömma att många även flyttar härifrån. Varför gör man det? Vad kan Åland göra för att få dem att stanna eller i alla fall återvända?
Varje år lämnar många våra öar för studier och det har givetvis en stor inverkan på flyttningsströmmarna. Vi ser även att många så småningom återvänder, men långt ifrån alla gör det och i debatten brukar man ofta höra siffror om att Åland tappar ungefär en tredjedel av varje ungdomsgeneration – rätt eller fel men oavsett vet vi att många bygger sin framtid på annat håll. Finns det något som Åland kan göra för att ändra på den utvecklingen?
Att tro att alla som är födda på Åland ska vilja flytta tillbaka till Åland är inte realistiskt. Inte heller är det realistiskt att in- och återinflyttning kommer av sig själv.
Det behövs ett aktivt och intensivt arbete där olika samhällsaktörer jobbar brett och gemensamt för att attrahera ny arbetskraft till Åland.
Åland har trots allt många år av positiv nettoflyttning. Vi har även embryon till samarbeten som visar upp Åland och lockar folk att flytta till Åland. Men vi behöver göra mer – inte minst eftersom konkurrensen om arbetskraft hårdnar.
Det åländska näringslivet, men även den offentliga sektorn, behöver redan nu och de kommande åren en stor mängd ny arbetskraft i takt med ökade pensionsavgångar men även för att företagen växer. Det här kommer inte sköta sig av sig självt utan det krävs ett ihärdigt och målmedvetet arbete och det måste ske gemensamt mellan olika samhällsaktörer. Det borde lyftas i det kommande valet och olika lösningsförslag bör presenteras – för frågan är direkt avgörande för hur Åland ska klara sig i framtiden och än finns tid att agera.
Daniel Dahlén
