Världen blir allt mer komplex. Nya lagar stiftas och nya riktlinjer kommer från allt från skolor till arbetsgivare. För individen börjar det bli svårt att hålla sig uppdaterad. Men även för en arbetsgivare är det svårt att hålla sig uppdaterad. Samtidigt är förväntningarna på regelefterlevnad högre än någonsin och informationsflödet från myndigheterna många gånger bristfälligt även mot medierna som i annat fall kunde agera som förmedlare av samhällsinformation.

När arbetarskyddsingenjören Henning Karlsson, i fredagens Ålandstidning, lyfter upplevda brister i arbetsgivares smittoanmälningar till arbetarskyddet sätter han fingret på en större utmaning än det enskilda fallet.

För även om en myndighet har en informationsplikt och du som enskild individ kan få tag på information på en specifik myndighets hemsida, måste du veta vad du ska söka efter. Du måste även veta att det finns riktlinjer. Det är således en djungel att ta sig igenom.

Det råder inget tvivel om att det åligger oss alla att till en viss del ta reda på vad som gäller. Det kan ses som en del av samhällskontraktet.

Samtidigt har myndigheterna informationsplikt. Och i takt med att samhället blir mer komplext måste allmänheten ges möjlighet att ta del av informationen. Vilka är de nya lagarna som tillkommit? Vad ska jag som nyföretagare tänka på? Vad ska jag, som tar mina första steg på arbetsmarknaden, tänka på?

Det är i dag många gånger omöjligt att hitta bra information och språkutmaningen gör inte saken lättare då mycket av den statliga mer djuplodande information enbart finns på finska. Men hur kommer vi då vidare?

Självklart kan man säga att det är mer upp till var och en att ta reda på vad som gäller. Samtidigt är verkligheten en annan. Väldigt många av oss har fullt upp med att få vardagen att gå ihop. Att sätta sig ner och ta reda på vad som gäller är tidskrävande och många gånger inte av intresse förrän man är i direkt behov av informationen.

Ett tydligt exempel på denna problematik är de många röster som vittnar om en byråkratisk holmgång med myndigheterna för att vid en sjukskrivning få rätt till det som är stipulerat. Nej, det krävs mer än att bara lägga ansvaret på den enskilda individen.

Myndigheterna kan bli mycket bättre på att informera. Inte bara berätta om vad som gäller utan informera ur ett brukarperspektiv. Det är inte lätt alla gånger och framförallt krävs ett annat perspektiv på saker och ting.

Det finns flera myndigheter i vår närregion som slutat tala om brukare och medborgare och istället talar om kunder. Det finns vissa utmaningar med det, men genom att applicera kundperspektivet kan dörrar öppnas. För du vill alltid att dina kunder ska förstå de tjänster och produkter som du erbjuder.

Slutsatsen är trots allt att den finns ett informationsunderskott hos myndigheterna gentemot individen. Det finns möjligheter att göra förbättringar genom att myndigheter mer kommer ut och berättar om vad som gäller. Men även genom att myndigheter i beslutandeprocessen lägger mer energi på att tänka på behovet av kommunikation utgående från de beslut man tar.

Två bra exempel på detta kan vi ta i vår närtid med landskapsregeringens direktsända informationstillfällen, men även arbetarskyddsingenjör Henning Karlssons information till media i fredags. Det tar tid och det kräver mycket men det måste även ses som en del av en myndighets vardag. För myndigheterna finns här för oss och inte tvärtom.