Under torsdagen presenterade den svenska riksbankschefen Stefan Ingves en höjning av räntan med 0,75 procentenheter till 2,5 procent. En höjning som är i linje med vad de flesta analytiker räknat med och som marknaden, i skrivande stund, tagit med ro.
Uttalanden av ECB:s rådsledamoten Robert Holzmann i Financial Times tidigare i veckan, aviserade ytterligare en stor räntehöjning för att bromsa den pågående inflationen. Det råder således ingen tvekan om att vi går mot en dyr och ekonomisk dyster vinter.
Problemen stannar dock inte vid en allt högre inflation. Nyligen har en delegation från Internationella valutafonden (IMF) överlämnat sina kommentarer kring Finlands ekonomiska läge och den finansiella stabiliteten i landet till myndigheterna.
IMF noterar bland annat att den finländska ekonomin kommer att stagnera, inflationen att öka och framförallt är landet i stort behov av strukturella reformer. Inte minst behövs, enligt IMF, en reform av kollektivavtalssystemet, så att systemet får starkare motståndskraft mot chocker.
Bilden av det rådande ekonomiska läget blir inte bättre när vi ser på det lokala planet. Ålands statistik och utredningsbyrå (Åsub) noterade nyligen den högsta inflationen på Åland sedan mätningarna påbörjades 1986. I oktober hade Åland en inflation på 9,5 procent mot 8,3 procent i Finland samma period och 9,3 procent i Sverige. Det är lätt att bli pessimistisk när vi ser denna utveckling. Samtidigt finns det positiva signaler bakom de höjda räntorna och den stegrande inflationen.
Bland annat påpekar Holzmann för Financial Times att ECB inte ser några tecken på att vi går mot någon djup recession utan det mesta tyder på att tillväxten stannar av, alternativt att vi går mot en mild recession i euroområdet. Många experter talar dessutom om att inflationstoppen ska nås i början av nästa år. Det skulle betyda mycket och ge oss högre reallöner och bibehållna vinstmarginaler bland företagen. Trots det dystra tonläget fortsätter vi även konsumera, vilket ska tas med som en positiv indikator i det hela.
Tiderna är, som sagt, utmanande. Samtidigt måste vi komma ihåg att dagens räntenivåer var vardagsmat om vi bara går tillbaka några tiotals år i tiden. Problemet är att vi inte längre är vana vid dessa nivåer samt att de nivåer vi levt med, som numera kan betecknas som det nya normala, trots allt är räntenivåer på betydligt lägre nivåer än vad vi nu ser. Lägre nivåer som vi har anpassat vårt övriga leverne efter. Var sjätte vecka kommer ECB med nytt besked gällande räntan och enligt ECB:s chefsekonom Philip Lane kommer vi att få se en räntehöjning. Det blir således en bister vinter och det kommer ta ont för många. Men det slutar inte där utan vi är även i behov av stora strukturella reformer – såväl på nationell som på åländsk nivå.
Samtidigt ska vi komma ihåg att världen har gått igenom större utmaningar förut och att det trots allt ser ut att bli en mild storm, om vi ska tro på experter som Holzmann. Med det sagt finns det ändå en vardag – en vardag som kommer att bli utmanande för många runt om i Europa och en vardag som kommer beröras av de strukturella reformerna.
Daniel Dahlén
