Knappt var tredje invånare född utanför Norden röstade i det senaste kommunalvalet på Åland, och endast hälften deltog i lagtingsvalet. Valdeltagandet var allra lägst bland de födda i Baltikum, där endast 20 procent röstade i kommunalvalet, medan personer från andra världsdelar än Europa hade ett valdeltagande på 34 procent.
Detta var en av de utmaningar som landskapsregeringen lyfte när man i fredags presenterade sitt nya integrationsprogram för åren 2024–2027. Trenden är oroande, och då utgår Åland redan från en generellt låg nivå av valdeltagande jämfört med andra västeuropeiska demokratier. Problemet måste adresseras, och både lagtinget och kommunerna behöver arbeta aktivt för att öka valdeltagandet. Det borde även ligga i de politiska partierna intresse att engagera sig mer i frågan, det finns många potentiella väljare.
Det finns flera orsaker till det låga valdeltagandet bland invandrare, det kan handla om både information och intresse. Det kan också vara en fingervisning om hur delaktiga invandrare känner sig i samhället och deras uppfattning om sina möjligheter att påverka.
Om gruppen utlandsfödda växer och valdeltagandet förblir lågt kan det få stora negativa konsekvenser, och leda till en politik där inte allas röster och intressen blir hörda och representerade i beslutsfattande organ. Genom att rösta blir människor mer engagerade i samhällsfrågor och politiska diskussioner, vilket leder till bättre informerade och aktiva medborgare
Att få invandrare att rösta är inte bara en fråga om rättvisa, utan också om att stärka demokratin. Varje röst räknas, därför är det viktigt att arbeta för att engagera och informera alla grupper om vikten av att utnyttja sin rättighet. Endast så kan vi bygga ett samhälle som verkligen speglar hela folkets vilja.
Linda Blix
tel: 26 637
