Som Ålandstidningen rapporterade den 29 maj, visar siffror från undersökningen ”Hälsa i skolan” att andelen elever som känner ångest är särskilt hög på Godby högstadieskola (GHS). Bland flickorna är två åländska skolor bland de tio högsta i Finland när det gäller ångestnivåer – GHS ligger på första plats och Övernäs på tionde. På GHS upplever 57 procent av flickorna ångest, medan motsvarande siffra för pojkarna är 25 procent.
Personalen på GHS tror att en av orsakerna kan vara sociala medier och den yttre pressen på utseende, vilket särskilt påverkar flickorna.
Forskning visar tydligt att överanvändning av sociala medier har negativa effekter, särskilt för tonårstjejer. Den ständiga jämförelsen och exponeringen för andras till synes perfekta liv påverkar deras välmående negativt. Unga människor döms och bedöms konstant på sociala medier, vilket skapar en påtaglig stress.
Techbranschens aktörer är medvetna om de mekanismer som gör att de lyckas stjäla vår tid och uppmärksamhet. Människan är programmerad att söka information eftersom kunskap om vår omvärld ökar våra chanser att överleva. Vår nyfikenhet och intresse för social information är djupt rotade, då vi behöver hantera vår sociala värld och känna tillhörighet.
Just nu pågår en intensiv kamp mellan techbolagen för att fånga vår uppmärksamhet. Djupt mänskliga mekanismer i våra hjärnor hackas och blir akilleshälar i den digitala världen. Tekniken är oerhört beroendeframkallande, vilket gör det svårt för oss att lägga ifrån oss våra telefoner.
Den ökade ångesten bland unga sammanfaller med smarttelefonens intåg. Plattformarna är designade för att tjäna pengar på ungdomars osäkerhet. Företagen har ett stort ansvar att minimera skadeverkningarna av sina produkter.
Enligt psykiatrikern och författaren Anders Hansen, som har skrivit boken ”Skärmhjärnan”, har de flesta vuxna en skärmtid på 3-4 timmar per dag, medan tonåringar tillbringar ännu mer tid framför skärmen, upp till 5-6 timmar dagligen.
Hansen menar att digitaliseringens största påverkan inte handlar om vad vi gör, utan om vad vi inte gör. När vi tillbringar upp till sex timmar om dagen framför en skärm, trängs andra viktiga aktiviteter undan.
Undersökningar visar att tonåringar sover mindre och att antalet unga som söker hjälp för sömnsvårigheter ökar. Det är också känt att dagens tonåringar rör sig mindre jämfört med tidigare generationer.
Sömn och motion är två viktiga skyddsfaktorer mot psykisk ohälsa, och digitaliseringens största inverkan på vårt känsloliv är att den undergräver dem.
Våra digitala verktyg är inte bara av ondo, de är nödvändiga för att vi ska fungera i samhället. Att förbjuda användningen av mobiltelefoner är därför inte lösningen.
Precis som man inte kan ha godis överallt eftersom man då äter upp det, behöver man skapa en distans till mobilen. Ett exempel är att lämna mobilen utanför sovrummet när man sover och att inte ha den bredvid sig när man arbetar.
I morgon, lördag, infaller Mobilfria dagen, en temadag som firas årligen den 1 juni. Syftet med dagen är att uppmärksamma de negativa effekterna av överdriven mobilanvändning och uppmuntra människor att ta en paus från sina mobiler under dagen. Mobilfria dagen är också ett tillfälle att reflektera över sin mobilanvändning.
Det är en perfekt chans att testa hur det känns att inte ständigt titta på telefonen – kanske upptäcker du att det får dig att må bättre.
Linda Blix
tel: 26 637
