Åland är, som ”Fredens öar”, placerat mitt i Norden och ligger i ”Fredens hav”. Sverige och Åland har alltid haft ett omfattande utbyte och står varandra mycket nära – som nära vänner. I över två hundra år har Sverige haft fred. En del tur och tajming har säkert bidragit men freden har bevarats både genom målmedvetet arbete, med is i magen och genom djupa relationer som gjort oss starka tillsammans. Men Rysslands olagliga invasionskrig mot Ukraina har i grunden ändrat förutsättningarna för fred, stabilitet på vår kontinent samt lugn i Östersjön.

Sverige valde 1994 att ansluta sig till Europeiska unionen, i en tid där Sverige precis tagit sig ur en djup ekonomisk kris. I en tid då murar och totalitära regimer fallit. Många länder som levt under Sovjetunionens mörker såg en ljusare framtid. Oron för krig sjönk undan, optimism tog vid. Länder ur det forna östblocket köade för att bli med i något nytt.

Själv gjorde lumpen på Dalregementet under detta framtidsoptimistiska 90-tal. Regementet lades ner året efter min tjänstgöring, precis som många andra svenska regementen. Det var en del i den anda av hopp och framtidstro om att Europa skulle kunna leva i frihet, i fred och i säkerhet.

Många hoppades inte bara, utan trodde genuint på, en framtid i fred. Tron på en stabil fred höll över millennieskiftet och även tronskiftet, från Jeltsin till Putin. Men sakta men säkert grusades våra förhoppningar 2008 och ännu lite mer 2014 för att helt slås i spillror 2022. Putin har kallat Sovjetunionens upplösning för det förra århundradets största geopolitiska katastrof och förlusten av ett tusenårigt rike.

Nato grundades 1949 som ett svar på Sovjetunionens aggressiva politik i Östeuropa. EU, eller rättare sagt den inledande Europeiska kol- och stålgemenskapen, grundas 1952 för att försvåra användningen av material för framtida krigföring. Både Nato och EU handlar i grunden om att bevara fred och undvika krig.

För några år sedan skulle jag aldrig trott att vi idag skulle leva med eskalerat krig i Europa. Jag är ledamot av Sveriges riksdag och inleder mitt sjunde år efter sommaren. Jag är verksam både riksdagens EU-nämnd och i försvarsutskottet. Frågor om krig och fred kommer alltså upp regelbundet och mitt uppdrag präglas av detta.

Vår tids definierande uppgift är att Ryssland inte vinner kriget. För mig är det självklart att stå upp för Ukrainas rätt att leva i demokrati och fred. Vi kräver ett omedelbart stopp av kriget. Det handlar inte bara om Ukraina, utan om hela Europas framtid. Det handlar alltså inte bara om geopolitik eller läget i Östersjön, det handlar om en djup värderingskonflikt mellan demokrati och auktoritärt styre. Putins världsordning handlar om att den starkes rätt ska gå före folkrätten, före regler och avtal. Putin, i sin inbillade och sjuka sfär, ska alltså aldrig kunna splittra oss, bestämma över vårt sätt att leva eller styra våra vägval.

I grunden är jag trots allt optimist, det är jag skyldig kommande generationer. Det är samtidigt troligt att kriget i Ukraina kommer att pågå under lång tid, vilket kräver tålamod och planering. Vi kommer förmodligen också stöta på fler störningar i form av trasiga kablar, fler störningar i våra satellitnavigationssystem, desinformation, provokation, tunt klädda flyktingar på cykel i finska vinterkylan eller internetproblem. Men, genom att hålla ihop och välja sammanhållning samt stå upp med sina vänner gör vi det svårare för våra ovänner.

Ordet fred sägs ha sitt ursprung i "vänskapligt förhållande” vilket alltså rymmer både vägen och målet. Vänner och vänskap. Fred och frihet. Sverige och Åland.

Markus Selin

Ledamot (S) i Sveriges riksdag och ordförande för

Riksdagens svensk-åländska parlamentariska vänförening