Näringsminister Jesper Josefsson inför en årlig lista över vilken påverkan ny eller ändrad lagstiftning har på byråkratin. Kort och gott ska listan ge på svar på vilka lagar som ökar trycket på näringslivet och vilka som gör det lättare. Initiativet är ett steg i rätt riktning, men nu är det upp till näringslivet att ta detta initiativ på allvar och föra fram förslag på förbättringar och minskad byråkrati.
Regelbördan för det åländska näringslivet är betydande. Ofta på grund av regler som står bortom landskapsregeringens direkta påverkan. Vi talar om implementeringar av regelverk kopplade till företags samhällsansvar (CSR), NIS2-direktiv för höjd cybersäkerhetsnivå, ologiska momsändringar och den eviga problematiken med skattegränsen. Bara för att nämna några exempel.
I denna värld ska vårt lilla näringsliv agera –– för oavsett storlek på våra åländska företag är de i en europeisk kontext väldigt små. Varje ny regel blir således betungande. Därför är det viktigt att våra egna myndigheter håller bördan så lätt som bara möjligt.
Även om initiativet är bra så ska vi inte tro att allt ordnar sig med det. Själva arbetet med att få lagar som minskar på byråkratin kvarstår.
Det är med viss oro man kan konstatera att näringsministern fått in väldigt få förslag på förbättringar. Anledningen till det kan ligga i det enkla faktum att de flesta av våra företag har alldeles för mycket att göra för att lägga tid på att mata politiker med förbättringsförslag. Det kan även finnas en viss form av uppgivenhet då det genom åren kommit många initiativ från våra politiker som sällan lett till något konkret eller bestående. Men just därför spelar näringslivsorganisationerna en väldigt central roll i att förse våra politiker med faktabaserad kunskap i frågan och att ge förbättringsförslag. Och med tanke på organisationernas täta kontakt med främst små och medelstora företag borde en lista på konkreta åtgärder kunna sättas ihop tämligen lätt.
Frågan om byråkrati är direkt avgörande för oss alla. Kanske inte i det korta perspektivet, men i alla fall i det långa. För det handlar om konkurrenskraft, arbetstillfällen, skatter, offentlig service, sjukvård och i det långa loppet hela vår offentliga del av samhället. Pengar uppstår inte ur intet utan bakom varje tjänad cent finns mycket arbete bakom. Det måste vi vara ödmjuka inför och förstå att det inte kommer gratis. Därför är det viktigt att vi håller ner byråkratin så mycket som möjligt. Oavsett om du företräder en kommun, landskapsregeringen, staten eller EU.
Ålands och de åländska företagens konkurrenskraft måste stärkas. Därför är näringsministerns initiativ värt att lyfta. Därför är det också viktigt att näringslivet svarar när möjlighet till förändring ges.
Nu säger näringsministern att han inte ger upp och att han tänker åka ut till näringslivet med pågående lagberedning. Det är ett gyllene tillfälle. Inte bara till att få ner byråkratin utan även till att få för Åland anpassad lagstiftning och att stärka konkurrenskraften. I det skapas möjligheter.
För om vi bygger regelverk utifrån våra förutsättningar i stället för att skapa kopior av finska och svenska sådana så kommer saker att hända.
Daniel Dahlén
