Det mullrar rejält i de åländska företagsleden. Skatteförvaltningen och Tullens hantering av de nya tullreglerna är under all kritik och det råder stora brister på insikt hos nämnda myndigheter om hur vardagen ser ut hos åländska företag.
Reglerna försvårar, är inkonsekventa och grundläggande information saknas kring tillämpningen.
Det kan vid en första anblick ses som om problemen med de nya tullreglerna inte berör var och en av oss – utan att det är en fråga enbart för företagen. Det är en villfarelse då problemen nu börjar bli så omfattande att de direkt hotar våra småföretags existens, försämrar Ålands konkurrenskraft och hotar servicenivån i det åländska samhället.
Företag brottas med omfattande byråkrati, varor som inte når Åland och svåra regelverk som inte ens myndigheterna vet hur man ska tillämpa. Och frågar du dessutom experter om tillämpningen får du så många olika svar att du snart vet varken ut eller in.
Allt detta kostar det åländska samhället stora pengar i form av byråkrati och administration. Kostnader som sedan måste tas ut av konsumenten vilket sin tur leder till omfattande konkurrensnackdelar för de åländska företagen.
Nu har landskapsregeringen begärt att Finansministeriet omgående ska tillsätta en gemensam arbetsgrupp för att i brådskande ordning försöka reda upp den situation som råder.
Det är lätt att låta pessimistisk, men den troliga utgången av ett sådant arbete är att ingenting ändras och vaga löften om förbättring avges.
I åratal har landskapsregeringen försökt förmå de finländska tjänstemännen att förstå skattegränsens praktiska inverkan på företagens vardag – utan att lyckas.
Det hjälper inte hur många olika grupper som än tillsätts för det råder en grundläggande oförståelse i botten. En oförståelse som vi inte heller kan räkna med att råda bot på hos enskilda tjänstemän.
En tjänstemans vardag är långt ifrån en företagares värld och du förstår problematiken först när du gått sida vid sida med en företagare.
För en tjänsteman är regelverken teoretiska – för en företagare är det regelverk som tar bort fokus från försäljning, försvårar möjligheterna att bedriva verksamhet samt skadar lönsamheten.
Visst finns det tjänstemän, företrädesvis tjänstemän som jobbar för Tullen och Skatteförvaltningen på Åland, som förstår problematiken och som är väl insatta. Men även de har svårt att nå fram i sina egna organisationer för att få till en förändring. Frågan är liten och berör i det stora enbart Åland och Ålands andel av Finlands totala ekonomi är försvinnande liten.
Samtidigt är det svårt att förstå varför detta är ett sådant problem. För i grund och botten behöver staten bara säkerställa att momsen faktiskt är betald. En relativt liten utmaning med tanke på dagens digitala möjligheter.
Att finansminister Roger Höglund (C) nu initierat en ny skattegränsgrupp är bra, men stanna inte där. Det är dags att plocka upp den här frågan på högsta politiska nivå och ingripa politiskt.
Finansministern borde ta näringsminister Fredrik Karlström (MSÅ) i hand och sätta sig på flyget till Helsingfors för att reda ut detta med näringsminister Mika Lintilä (C) och finansminister Annika Saarikko (C). Det är på den nivån frågan hör hemma och så viktig är den för att vi ska ha ett levande Åland.
Det ligger i allas intresse att vi får frågan löst. Dagens system är krångligt för företagen och inblandade myndigheter. Det hämmar konkurrensen, tillväxten och är mycket dyrt – ingen tjänar på detta upplägg. Så ta tag i frågan politiskt och se till att vi får ett system som är klart och tydligt och som leder till så lite byråkrati som möjligt. Det tjänar alla på.
Daniel Dahlén
