I en applåderad insändare förra veckan aktualiserade skådespelaren Matts Stenlund den goda idén om att skriva ut kulturupplevelser på recept, i rent hälsofrämjande syfte. I måndagens Ålandstidning får han stöd av landskapsläkare Knut Lönnroth som i ett insändarsvar bekräftar kulturupplevelsernas hälsobringande effekter. Han svarar: ”Det finns inga begränsningar i förskrivningsrätten för sådana recept. Alla kan ta fram sitt receptblock. Men det behövs förstås en diskussion och konkreta beslut om finansiering. Kulturmediciner är som du säger svåra att överdosera.”
Att kulturupplevelser, liksom fysisk aktivitet, har hälsobringande effekter är sedan länge vetenskapligt fastslaget. 2019 publicerade Världshälsoorganisationen WHO rapporten ”What is the evidence on the role of the arts in improving health and well-being?” (Vilka bevis finns för kulturens roll i att öka folkhälsan och välmåendet), där de sammanvägda resultaten från över 3.000 studier bekräftar den viktiga roll kulturlivet spelar för att förebygga såväl mental som fysisk ohälsa, minska stress, främja hälsa och hantera och behandla sjukdomar under hela livet.
Landskapsregeringen hänvisar till WHO:s kulturresonemang i sin Folkhälsostrategi för Åland 2023-2030, och konstaterar att det sannolikt fortfarande finns ett stort behov att kompensera för den kultur- och fritidsaktivitetsskuld som uppstod under pandemiinskränkningarna. De hinder som finns även under normala omständigheter behöver minska. Disponibel inkomst och bostadsadress ska inte avgöra hur enkelt det är att ta del av kultur. Speciellt viktigt är att bjuda in utsatta grupper som exempelvis personer med funktionshinder.
Man föreslår bland annat att för barn och unga kunde kultur- och fritidsaktiviteter tas med i den fritidssedel som föreslås för fysisk aktivitet. För den vuxna befolkningen skulle sjuk- och socialvården kunna remittera klienter med särskilda behov till kultur och fritidsaktiviteter via kultur på recept, precis som man i dag gör med motion på recept som funnits på Åland sedan 2006. Under de senaste åren har satsningen legat på 3.500-5.000 euro per år.
Men det vill ju till att kommuner och föreningar använder de pengar som redan erbjuds. I somras berättade Ålandstidningen om satsningen på 100.000 euro som fanns att söka av föreningar och kommuner som ville arrangera nya meningsfulla fritidsaktiviteter inom kultur för barn och unga. När ansökningsdagen gick ut sista augusti visade sig intresset ha varit skralt.
Vi mår helt enkelt bra mentalt av meningsfulla upplevelser. Det ska genast tilläggas att även upplevelser man inte till fullo förstår, kan vara meningsfulla på ett djupare plan. Bra kultur tenderar att plantera frön som gror i det undermedvetnas mylla. Redan den gamle Aristoteles beskrev den själsliga rening – katarsisen – man helt riskfritt kan få genom att uppleva starka och livsavgörande känslor på en teaterscen. Kulturupplevelser bekräftar att vi inte är ensamma om våra tvivel och funderingar.
Dessutom vidgar kulturen vad som är möjligt att tänka. Den till synes grå vardagsvärlden är full av nya färgstarka vinklar och vrår bara man förmår flyttar perspektivet lite.
För att ta sig ur en rivström måste man flytta sig i sidled, som Mikaela Nyman skriver i sin senaste diktsamling, som gott kunde skrivas ut på recept till alla oroliga som känner att livet håller på att spolas ut dem till havs.
Petter Lobråten
tel: 26 633
