Ålandstidningen rapporterade nyligen att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) i Sverige har ansökt om att dra in legitimationen för en läkare som är verksam på Åland. 2021 anmälde IVO läkaren till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) på grund av missbruksproblem. HSAN har befogenhet att vidta åtgärder, såsom att utfärda kritik. Vid allvarliga patientsäkerhetsrisker kan HSAN återkalla legitimationen eller införa en treårig prövotid. I detta fall gavs läkaren prövotid, men trots upprepade påminnelser har hon inte följt sin uppsatta plan.
”Det verkar som om hon har en nästan likgiltig inställning till prövotidsplanen”, skriver inspektionen.
Därför begär nu IVO att hennes läkarlegitimation ska återkallas.
Chefsöverläkare Jun Nagamori bekräftar att läkarens missbruksproblem är känt för Ålands hälso- och sjukvård, ÅHS. Under hennes tid på Åland har det inte varit några klagomål. Hon följer en egen behandlingsplan som ÅHS har initierat tillsammans med företagshälsovården och Valvira. Men hon har inte informerat arbetsgivaren om den svenska inspektionens bedömning att hon har misskött sin plan. Det fick ÅHS veta via tidningen.
Det är i slutändan upp till yrkesorganisationer och myndigheter att bestämma vad situationen ska få för konsekvenser. Men oavsett är det tydligt att ÅHS måste skärpa sina bakgrundskontroller av arbetssökande.
”Det är inte helt ovanligt att det framkommer uppgifter hos IVO att det gjorts utredningar om en viss person. Det i sig behöver inte alltid innebära att personen faktiskt är olämplig. Om det framkommer några allvarliga uppgifter anställer vi inte. Men Åland är en gränsregion och som vi sett i tidigare fall har det hänt att riskindivider söker sig hit. Kommunikationen mellan olika länders myndigheter har inte alltid fungerat bra”, säger Jun Nagamori till Ålandstidningen (den 1/3).
Det finns inget som tyder på att hälso- och sjukvårdspersonal skulle ha mindre problem med droger, alkohol och läkemedel än andra yrkeskårer. Det är viktigt att erkänna att de, precis som alla andra, kan drabbas av missbruk, vilket är en sjukdom som kräver behandling och stöd.
Läkare är dock ett förtroendeyrke, och hälso- och sjukvårdens trovärdighet är avgörande för att upprätthålla allmänhetens förtroende. Skadligt bruk av alkohol eller droger kan också försämra omdömet och öka risken för felbehandlingar.
Man kan inte stänga av vårdpersonal enbart på grund av missbruk, men det är arbetsgivarens ansvar att se till att patienternas säkerhet prioriteras. Därför måste det finnas noggranna och tydliga system för att hantera missbruksproblem inom hälso- och sjukvården.
Ibland inser inte personen själv allvaret i situationen, men det är viktigt att han eller hon aktivt deltar i planen för att behandla sitt missbruk och inte bara ser den som en tvångsåtgärd.
Det är rimligt att förvänta sig att sjukvårdspersonal tar hand om sin egen hälsa för att kunna ge kvalitativ och säker vård till sina patienter. Det är en del av det professionella ansvaret som kommer med att arbeta inom hälso- och sjukvården.
Det finns en risk att sjukvårdspersonal som kämpar med missbruk undviker att vända sig till vården för hjälp. Det är ett känsligt ämne, men att lyfta upp frågorna i ljuset kan bli ett sätt att minska stigmat. Arbetsgivare bör skapa en miljö där personal kan söka hjälp utan att känna rädsla för negativa konsekvenser. Det behöver finnas ställen dit man kan vända sig med sina problem utan att det syns för kollegor och chefer. Genom att öka tillgängligheten ökar man också möjligheten att personal söker hjälp själva, i ett tidigare skede. Tidig behandling har visat sig fungera bäst, och det finns flera evidensbaserade behandlingar med god effekt.
Ett sätt arbetsgivaren kan göra för att arbeta förebyggande är att skapa en bra arbetsmiljö. Forskning visar att alkohol- och droganvändning ökar i dåliga arbetsmiljöer med hög stressnivå. En fungerande arbetsmiljö är alltså också avgörande för att upprätthålla en högkvalitativ hälso- och sjukvård.
Linda Blix
tel: 26 637
