Ålands ekonomi är viktig och Åland har ett stort problem med tillväxten. Bilden delas av de flesta men ändå har Åland, och inte minst stora delar av den åländska politiska kåren, utmanande svårt att komma fram till åtgärder.
När gruppen ”Aktion 2021”, bestående av en rad ledande personer från det åländska näringslivet, presenterade sin rapport var det många inom näringslivet som hoppades att Åland äntligen skulle ta ett steg mot en riktig näringslivspolitik – men så verkar inte vara fallet.
Efter att gruppen presenterat sina sju fokusområden för ett mer konkurrenskraftigt Åland har debatten lyst med sin frånvaro. Visst har frågan lyfts av några enstaka politiker, men den stora debatten och responsen har uteblivit. Det är direkt sorgligt och det är svårt att förstå vad bristen på intresse bottnar i.
Ett välmående Åland med stark tillväxt är ett måste för att vårt samhälle ska fortsätta utvecklas. Utan tillväxt har det åländska samhället extremt svårt att klara framtiden oavsett hur fina ambitioner vi har. Utan tillväxt inga pengar till samhällsapparaten.
Utvecklingen är dessutom nu inne i en negativ spiral där Åland halkar efter sina närregioner och budgetunderskotten inom det offentliga växer. Det blir med andra ord våra barn och barnbarn som blir kvar med notan. Det är inte hållbart och direkt oansvarigt.
De sju fokusområden som aktionsgruppen lyfter är egentligen till många delar en sammanfattning av vad det åländska näringslivet framfört i åratal – utan att få gehör. Det är fokusområden som inte på något sätt kan vara politiskt kontroversiella utan borde vara lätt att hitta en bred politisk konsensus kring. Så varför ser vi inte en sådan gemensam målbild tas fram? Bristande intresse eller ren okunskap?
Den som har följt den åländska näringslivspolitiken, eller snarare bristen på densamma, de senaste 20 åren kan konstatera att kommunikationen mellan politiker och näringslivet inte fungerar.
De åländska politikerna för ofta sakpolitik och har svårigheter att ta till sig förslag som syftar till reformeringar av system och politik som kräver mer än en mandatperiod.
Den verkligheten har medfört att näringslivets företrädare motvilligt gått ner på sakpolitiska förslag för att få någon slags politisk reaktion. Reaktionen har då ofta varit frånstötande och svepande argument som att landskapsregeringen inte kan särbehandla någon har ofta hörts. Resultatet blir att förtroendet skjuts i sank och att det åländska näringslivet vänder ryggen till och fokuserar på sin kärnverksamhet. Kompetens förloras och vi nyttjar inte Ålands litenhet och möjligheter till korta beslutsvägar, men det stannar inte där.
Sakkunskapen inom det politiska Åland gällande hur man bedriver en fungerande progressiv näringslivspolitik lyser med sin frånvaro. Orsaken går säkert att finna i att en stor del av våra politiker har sin bakgrund inom det offentliga och att man ofta har en bakgrund inom ett yrke som gäller direkt sakpolitik. Inget fel på det och det kan ha sina fördelar, men i arbetet med att utveckla en aktiv näringslivspolitik som syftar till tillväxt är det direkt utmanande, men hur råder man bot på detta?
För det första måste det åländska näringslivet ställa tuffa krav. Utmana politikerna att ta ansvar för näringslivspolitiken och få dem till konkreta löften. Samla alla under ett paraply och få de åländska partierna att ställa sig bakom en gemensam lista på åtgärder. Det har gjorts på annat håll och borde även fungera på Åland.
För det andra är Åland ett litet samhälle med enorm kompetens. Landskapsregeringen måste ta tillvara den kompetensen och viljan att dela med sig. Detta utan att man från landskapsregeringens sida ska känna att man springer någons ärenden och utan att näringslivet ska bli beskyllda för att försöka skapa sig fördelar gentemot konkurrenter.
Åland är för litet för sådana turer och vi behöver ta tillvara den kompetens vi gemensamt besitter för att kunna utvecklas. Kunskapsutbyte liknande detta är väldigt vanligt på nationell nivå så varför inte göra samma sak på Åland? Politikerna väljer sedan självklart sin väg utgående från sin politiska övertygelse, men lyssna i alla fall och ta tillvara näringslivets kunskap.
Åland har inte råd med höga murar i samhället och vi behöver en aktiv näringslivspolitik. Det är snart val och det är ett utmärkt tillfälle för näringslivet att få sin röst hörd, men även ett utmärkt tillfälle för politiker att visa aktivt vad man vill föra för politik så ta vara på tillfället och ge Åland en näringslivspolitik som vårt samhälle förtjänar.
Daniel Dahlén
