Fiske, skötfiske, strömmingfiske, strömming, Hasse Bergman *** Local Caption *** @Bildtext:Hasse Bergman hade hoppats på 60 kilo strömming från två skötar, men fångsten blev något mindre då sälar ätit av fisken.
@Foto:Foto: Daniel Eriksson
Hasse Bergman hade hoppats på 60 kilo strömming från två skötar, men fångsten blev något mindre då sälar ätit av fisken.
Foto: Daniel Eriksson
Foto:

Bild

Ökad fiskekvot hotar rubba ekosystem

Trots varningar höjer EU kvoten för strömmingsfiske i centrala Östersjön. Ett beslut som enligt en rad forskare kan leda till att beståndet kollapsar.

Beslutet i EU:s ministerråd att ändra fiskekvoterna för Östersjöområdet har mötts av omfattande kritik.

Utökade fiskekvoter går helt emot de varningar som fiskare och forskare febrilt försökt få fram till beslutsfattare för att stoppa utökningen av kvoterna. Men istället för att lyssna på forskning och de som bedriver fiske har EU valt att gå på de stora lobbyisternas linje och utökar därmed kvoten för strömming i centrala Östersjön med 32 procent. Ett beslut som kan få allvarliga följder.
Strömmingen är en av våra viktigaste fiskarter och den utgör en betydande del av Östersjöns hela ekosystem. Ett kollapsat strömmingsbestånd riskerar att andra arter inte får tillräckligt med föda och det kan sätta hela näringskedjan ur spel. Konsekvenserna av en sådan utveckling är oöverskådliga.

Strömmingsfiske är i sig inte fel. Strömming är bra föda och 2018 tilldelades bland annat det finländska strömmingsfisket ett MSC-certifikat. Ett certifikat för hållbart och miljövänligt fiske. Dessutom avlägsnar fisket även betydande mängder eutrofierande ämnen ur Östersjön. Således är fisket från flera olika perspektiv bra.

Problemet är dock att enbart 15 procent av det finländska strömmingsfisket går till människoföda. Övrig fångst går till att göra djurfoder eller fiskmjöl. Fiskmjöl som sedan används som föda till lax i bland annat Norge.
Ålands fiskares ordförande Johan Mörn sade tidigare i veckan till Ålandstidningen att de åländska fiskarna känner oro och att man noggrant följer rapporteringen kring utvecklingen – och de åländska fiskarna är inte ensamma med sin oro.
Kritiken har varit massiv från fiskare, fiskerikonsulenter och en rad forskare från olika instanser, men det finns en lösning om politikerna och EU bara skulle lyssna.

Forskare vid Östersjöcentrum vill se en halvering av utnyttjandegraden mot vad den är i dag och Sveriges lantbruksuniversitet har i omgångar förespråkat införande av fiskefria zoner i Östersjön.

I Sverige har man dessutom beslutat om att flytta ut trålgränsen för att försöka skydda strömmingen.
Till EU:s försvar ska nämnas att det är svårt att räkna ut maxgränser för fiske i Östersjön. Det är en stor osäkerhetsfaktor kring maxgränsen för vad Östersjön tål, men även kring hur stora bestånden är.
Det är i sig däremot inte en orsak till att fortsätta testa gränserna utan snarare en orsak till att vara än mer försiktig när det kommer till att sätta kvoter för fisket. Inte minst då vi vet att fiskekvoter beräknats fel förr, senast 2017, och att dessa misstag lett till att det kustnära bestånden av strömming är nära en punkt där de riskerar att helt haverera.

Finlands jord- och skogsbruksminister Antti Kurvinen (C) meddelade tidigare i veckan att han är nöjd med beslutet och att det ligger i linje med de vetenskapliga råden. Det uttalandet är inte i linje med det som våra fiskare ser och inte heller i linje med vad en klar majoritet av forskarkåren anser.

Beslutsfattare bör lyssna mer på experterna än på de stora industritrålarnas lobbyister. I alla fall om vi även i framtiden vill ha ett levande hav.

Hittat fel i texten? Skriv till oss