När Nordea i fredagens Ålandstidning presenterade statistik över kortbetalningar visar det klart och tydligt att den privata konsumtionen på Åland ökade betydligt under 2020.
Den ökade lokala konsumtionen är inte enbart bra för den enskilda företagaren utan har även bidragit till att den åländska handeln klarat sig relativt bra i jämförelse med närregionerna. Men den lokala konsumtionen har även effekter på hela samhället. Genom att vi har ökat vår konsumtion på hemmaplan har vi bidragit till att arbetsplatser kunde bevaras och företag överleva en av vår tids största utmaningar.
Ålänningen är van att resa och vi är vana att handla utanför Åland. Siffror från Ålands statistik- och utredningsbyrå har tidigare visar att den åländska privatpersonen regelbundet handlar utanför Åland. En konsumtion som är så pass omfattande att uppemot 19 procent av privatpersoners inköp och konsumtion av varor och tjänster görs utanför Åland.
I snitt konsumerade de åländska hushållen varor och tjänster till ett värde av 3.927 euro utanför Åland, 945 euro i Finland, 2.037 euro i Sverige och på färjorna 295 euro och i övriga världen 490 euro.
Att vi skulle se en förändring i konsumtionsmönstren var därför ganska klart när gränserna stängdes. Men det var långt ifrån självklart att ålänningen skulle ersätta handeln utanför Åland med lokal handel, vilket mycket nu tyder på.
Statistiken från Nordea visar att ökningen för den lokala varuhandeln var närmare 22 procent och närmare dubbelt högre än ökningen i Finland som helhet. Samtidigt är det tydligt att alla inte har haft det bra. Till exempel har tjänstesektorn haft det betydligt mer tufft än andra branscher, men även här visar Åland på plussiffror. Något som är förvånande, men visar att vi ålänningar har varit duktiga på att hemestra vilket ett flertal entreprenörer inom logi och restaurangbranschen har påtalat under det gångna året. Utan ålänningars konsumtion av även lokala tjänster hade året för dessa branscher blivit förödande.
Det finns så klart många branscher, enskilda företag och arbetstagare som inte känner igen sig i statistiken. Där oron inför innevarande år och framtiden är minst lika stor som den var året innan. Samtidigt skänker dessa siffror oss en liten tröst. Det visar klart och tydligt på hur viktig den lokala konsumtionen är för ett levande åländskt samhälle. Hur viktigt det är att vi spenderar våra euro och cent på Åland. Och tänk om vi skulle lyckas kombinera den utvecklingen med en normal turistsäsong – vilken vinst för det åländska samhället.
Men om vi ska vara realistiska kommer en återgång till det mer normala medföra att den åländska varuhandeln inte når samma volymer som under 2020. Både på grund av att vi människor vill ha omväxling och ibland vill handla utanför Åland.
Samtidigt är det viktigt att vi fortsätter konsumera på hemmaplan. Det är mer hållbart för hela samhället. Arbetsplatser behålls och skapas men inte minst bibehålls det stora utbudet av service. En servicenivå som är imponerande med tanke på antalet invånare och som också är direkt avgörande för fortsatt in- och återflyttning som i sin tur möjliggör fortsatt tillväxt.
