Enligt färska siffror från OECD kommer andelen 65 år och äldre år 2075 i länder som Spanien och Tyskland att utgöra runt 60 procent av hela befolkningen. Men utmaningarna kommer betydligt tidigare.
Redan år 2050 förväntas andelen 65 år och äldre utgöra 24,4 procent av befolkningen i Sverige och 25,9 procent i Finland. Det medför stora utmaningar för den offentliga delen av samhället – inte minst när det gäller äldreomsorg och pensioner.
Hela västvärlden brottas med en åldrande befolkning. Det betyder inte att man som pensionär inte kan bidra till samhället. Tvärtom, många äldre fyller en viktig samhällsfunktion. Däremot leder en åldrande befolkning till längre utbetalningar av pensioner och ökade vårdbehov.
Det blir även problem när vi ser till försörjningskvoten. Allt färre är i arbetsför ålder – det gäller även på Åland.
En titt i Ålands statistik- och utredningsbyrås (Åsub) siffror visar att den åländska åldersstrukturen har ändrats markant de senaste åren. 2011 utgjorde andelen ålänningar över 65 år 19 procent av befolkningen och 2021 var samma siffra 23 procent.
Bara i Mariehamn var siffran 25,4 procent 2021 medan den till exempel 1990 var på 15,4 procent. De äldre blir således en allt större del av vårt samhälle.
Saker kan dock hända som medför förändringar i dessa scenarier. Inte minst eftersom vi pratar om rätt många år in i framtiden.
I oktober har bland annat det finländska konsultbolaget MDI presenterat befolkningsprognoser för 2040. Siffrorna är till stora delar positiva för Ålands del. Av siffrorna kan vi utläsa, beroende på vilket scenario man väljer, att vi trots de demografiska utmaningarna i alla fall kan räkna med fortsatt inflyttning, vilket är bra för försörjningskvoten.
För Ålands del, likt övriga västvärlden, är arbetskraftsinvandring en viktig ingrediens i byggandet av morgondagens samhälle. Nya invånare i arbetsför ålder behövs – i synnerhet eftersom nativiteten i Finland är 1,37 barn per kvinna och i Sverige 1,67. Det behövs en nativitet på 2,1 för att hålla befolkningstalen konstanta.
En åldrande befolkning kommer även ha inverkningar på flera områden. Enligt The Economist har många länder, inklusive Finland, försökt påbörja en höjning pensionsåldern. Höjningen medför andra påfrestningar på samhället och för den enskilda individen. Samtidigt höjer länderna inte pensionsåldern tillräckligt, enligt tidningen.
Några länder har försökt sänka pensionen för pensionärerna, så att den ska räcka till även för framtida pensionärer, men få har lyckats. Orsaken till det är enkel, bråkar du för mycket med dagens pensionärer syns det snabbt i valbåsen.
Om vi vänder på myntet och försöker se positivt på dessa utmaningar kan vi konstatera att dagens pensionärer kan vara med och bidra på ett helt annat sätt till samhällsbygget än vad pensionärer gjorde för, låt oss säga, 40 år sedan.
Eftersom pensionsåldern höjs i vår omvärld är fler med längre och bidrar till samhällsbygget, något som är positivt för den långsiktiga finansieringen av pensioner.
Samtidigt har pensionärerna, generellt sett, bättre ekonomiskt förspänt i dag än förr. Långt ifrån alla, men många av dagens pensionärer har, enligt OECD, en slant undanstoppad.
För Ålands del har vi en in- och återflyttning som är positiv. Det är viktigt i hela denna ekvation och inflyttningen får gärna öka. Därför ska vårt örike fortsätta vara en bra plats att slå ner sin bopålar på och just därför behöver Åland vara ett öppet och välkomnande samhälle där vi letar möjligheter i stället för problem.
Framför allt måste vi ålänningar tillsammans agera goda ambassadörer för att fortsätta locka fler att leva sina liv just här och ingen annanstans. Då kan det se lite mer positivt ut för framtiden även om vi fortsättningsvis får brottas med demografiska utmaningar.
Daniel Dahlén
