Det finns alltid hål att fylla. Finns det pengar finns det även sätt att spendera dem på. I synnerhet när vi nu snart går in i ett valår – ett år där många politiker gärna vill betala tillbaka till sina väljare genom en rad olika satsningar för att trygga återval.
Därför var det glädjande att se att de åländska kommunerna och dess beslutsfattare förstår vikten av att kommunerna i tider av oro inte höjer skatterna. Att man inte ytterligare späder på den ekonomiska oron som råder hos den enskilda medborgaren. Ett ekonomiskt tryck som blir allt mer påtagligt genom stegrande inflation och högre räntor.
Samtidigt är kommunernas beslut om att inte höja skattesatserna till viss del förvånande. Hur kan det vara möjligt? Hur ska kommunerna få det att gå ihop när även de drabbas av prishöjningar?
I åratal har de åländska kommunerna uttryckt en stor oro över ekonomin och kommunala företrädare har varit väldigt tydliga med att landskapsregeringen inte har kompenserat kommunerna fullt ut för nya kommunala pålagor samt att det i vissa fall även hotar den enskilda kommunens existens. Sanningen är att kommunerna i grund och botten är väldigt välskötta när det kommer till hanteringen av kostnader. Vi talar ofta om små enheter där de kommunala tjänstemännen på detaljnivå vet var varenda cent tar vägen. Det är en kommunal vardag där frivilliga kommunala insatser sedan länge lyser med sin frånvaro och där fullt fokus ligger på den lagstiftade kommunala servicen.
Det råder ingen tvekan om att de strukturella utmaningarna för de åländska kommunerna är betydande. Demografiska förhållanden, allt större lagmässiga krav och sviktande skatteintäkter talar tydligt för att något större måste ske.
Det betyder däremot inte att det måste ske i dag, men strukturerna skvallrar om att förändring måste till inom ett par år – på ett eller annat sätt. Därför är det synnerligen imponerande att man har modet att inte höja skatterna i tider då resten av samhället har utmaningar. Att kommunerna inte späder på den enskilda medborgarens oro över att få slantarna att räcka till genom höjda skatter. Trots att även kommunerna drabbas av inflation samt att beslutet medför fler utgiftsbesparingar och uppskjutna investeringar.
Inkomstskattesatsen kommer 2023 i genomsnitt ligga på 17,49 procent för hela Åland. Sett över en tioårsperiod är det en hygglig siffra för Åland. Det är en konkurrenskraftig siffra och en siffra som samtidigt inte riskerar att minska den lokala konsumtionen och utmana livskraften i det åländska samhället. Samtidigt äventyrar den på kort sikt inte på något sätt den kommunala servicen. De åländska kommunerna har tagit ett aktivt och viktigt beslut genom att inte höja skatterna. Dessutom har Eckerö och Saltvik samtidigt beslutat att sänka skatten för 2023.
Genom detta har kommunala företrädare agerat ansvarsfullt och de gör dessutom vardagen lite lättare för den enskilde kommuninvånaren. Det är ett moget beslut som ska uppmärksammas och även hållas i minne för fortsatta diskussioner kring de mer omfattande och strukturella utmaningar som kommunerna står inför de kommande tio åren.
Daniel Dahlén
