Valrörelsen är i gång och vallöften börjar ta sin form. En hel del lovas men ofta glöms finansieringen av löftena bort – en typisk politikersjuka.
Ett resultat av många löften är även ökad byråkrati och reglering. I stället för ökad tro på att individen faktiskt själv vet vad som är bäst tror många politiker att rigida regelverk är lösningen. Friheter begränsas och ökad byråkrati kommer som ett brev på posten. Det skulle vara befriande om den pågående valdebatten kunde inta en mer proaktiv roll i att försöka minska byråkratin och regleringen. Det skulle hela Åland tjäna på.
I Tyskland har den den socialdemokratisk styrda regeringen i dagarna, enligt Sveriges radio, tydligt aviserat att man vill minska på byråkratin. Genom att attackera onödig byråkrati ska de ekonomiska förutsättningarna i landet förbättras.
Enligt Sveriges radio ska detta ske genom till exempel ökad digitalisering, men även genom att onödig byråkrati avskaffas som till exempel anmälningsblanketter för hotellgäster när man checkar in. Små saker i praktiken men som i det stora hela leder till att mycket tid kan sparas.
På Åland ser vi trots allt vissa tendenser till att en del politiker försöker lyfta frågan. Bland annat säger Roger Johansson (Lib) i en insändare i gårdagens tidning att ökad digitalisering är ett medel för effektivisering av administrativa processer. Det är förvisso sant, men vi kan ta frågan ett steg vidare och fråga oss om dessa administrativa processer många gånger ens är behövda? Varje minut som läggs på ett onödigt moment är av ondo för vårt samhälle och tyvärr är vi mästare på att lägga till ”bara lite till”. Argumentet som hörs från politiker är ofta att momentet är så pass liter att det inte gör så mycket i det stora hela, men det är fel – såväl inom offentliga som privata organisationer. På Åland har vi många av dessa moment som är direkt onödiga och som är skadliga för vårt samhälle. Ett tydligt exempel är skattegränsen. Att inte större fokus läggs på hanteringen av skattegränsen och förslag på förbättringar lyfts i den åländska valdebatten är svårt att förstå.
Visst är frågan komplex, men om en mindre köpman måste lägga i snitt 5-10 minuter för att deklarera en vara när skatten redan är betald är något väldigt fel. Det här kostar Åland miljoner varje år och gör att Åland blir dyrare för oss alla. Är inte den frågan värd lite mer tid och energi? Och för att vara extremt tydlig handlar det inte om fler populistiska utspel och floskler utan konkreta förslag eftersöks.
Även om just skattegränsfrågan kan kännas komplex så finns det även andra områden som vi har överflöd av byråkrati i – värda att ta tag i.
Många gånger när vi pratar om byråkrati skjuts budbäraren, som till exempel ÅMHM, som har en lista på närmare 95 olika blanketter på nätet för anmälningar och ansökningar av olika slag. Eller som Jomala kommun som jagar sopkärl som de uppfattar står fel samtidigt som myndigheten Mise anser att dom står rätt, som Ålandstidningen tidigare rapporterat om. Men de facto är allt sprunget ur politiken och de beslut som tagits. Där rädslor ofta leder till regleringar och överbyråkratisering – helt i onödan.
Det finns säkert de som nu hävdar att regleringarna är EU:s fel och att vi måste anpassa oss och att regler och lagar ökar rättssäkerheten. Ja absolut måste vi anpassa oss och uppvisa hög rättssäkerhet, men vi är också otroligt duktiga på att vara bäst i klassen och vi vågar sällan tänja på reglerna på grund av rädsla att göra fel. En rädsla som är obefogad då de flesta stater i Europa anpassar regler och lagar efter sina förhållanden och dessutom vågar ta ut svängarna.
Dessutom behöver inte Åland vara bäst på byråkrati och administration. Vi ska vara bäst på att anpassa lagar och regler efter våra förhållanden – inget annat.
En uppmaning till våra politiker är således att sluta titta för mycket på hur andra gör. Gräv där ni står och anpassa åländska regler och lagar efter det samhälle vi lever i. Kom även med fler förslag på hur vi kan minska byråkratin och våga vara lite mer som den amerikanska presidenten Ronald Reagan. Reagan som en januaridag 1984 kallade till sig pressen och visade hur många lagar och regler som hans administration avskaffat – tänk vad uppfriskande det skulle vara och vilken framåtanda det skulle medföra om vi fick vara med om något liknande på Åland!
Daniel Dahlén
