De tre styrelsemedlemmarnas avhopp från styrelsen för Högskolan på Åland är beklagligt. När Ulf Hagström, Annette Höglund-Dönnes och Paula Linderbäck nu avgår från styrelsen gör åtminstone två av dem det med, enligt egen utsago, en känsla av uppgivenhet och att man inte har ägarens stöd.
Samtidigt låter den nya ansvarige ministern för högskolan, Christian Wickström (Ob), meddela att bolagiseringen pausas. Att inte komma i mål med bolagiseringen är ett misslyckande och kväver den kraft som högskolan kunde utgöra i utvecklandet av det åländska samhället.
Frågan om bolagisering av Högskolan på Åland har varit aktuell i över tio år. Det har funnits en bred samsyn kring en bolagisering. Den uppfattas vara bra för såväl högskolan som det åländska samhället i stort.
Förvisso har olika aktörer haft olika syn på varför en bolagisering skulle vara bra, men som högskolans tidigare rektor Edvard Johansson framförde i ett tidigt skede är en bolagisering något som skulle ge en tydligare organisationsstruktur. Det skulle ge mer makt till styrelsen och därigenom kunde högskolan lättare anpassa sig till sin omvärld och tydligare mål för verksamheten sättas.
I omgångar har även Edvard Johanssons efterträdare framfört samma önskemål. Nuvarande rektorn för Högskolan på Åland, Johanna Mattila, har i debatten sagt att en bolagisering är viktig för att högskolan i dagsläget är för starkt bunden till den allmänna förvaltningen, vilket begränsar högskolans utvecklingsmöjligheter.
Johansson å sin sida har även han framfört tidigt att situation i praktiken är sådan att rektorn för högskolan sorterar direkt under landskapsregeringen och inte styrelsen.
En högskola kan vara en enorm drivkraft i ett samhälle om den används på rätt sätt. Inte bara för näringslivet utan även för självstyrelsen.
I sin studie ”Den åländska autonomins framtidsförutsättningar” lyfter forskarna Bjarne Lindström och Göran Lindholm vikten av att Åland har en välfungerande högskola för att klara av utmaningen att upprätthålla och utveckla självstyrelsen. För genom högskolan kan Åland skaffa sig en kunskapsbas som möjliggör en större förståelse kring självstyrelsen i en allt mer föränderlig omvärld.
Tanken om högskolan som ett kompetenscenter för att hitta vägar för det åländska samhället att möta framtida utmaningar är även något som finns i Göran Djupsunds och Henrik Wolffs utredning gällande förutsättningar för en bolagisering av Högskolan på Åland. Behovet av att kunna agera snabbt och anpassa sig är stort och då är en aktiebolagsform bra. Saken torde därmed vara rätt klar– en bolagisering av högskolan är bra för Åland.
Det är lätt att förstå uppgivenheten bland de avhoppade styrelsemedlemmarna. Bolagiseringen av högskolan behövs för att verksamheten ska klara de utmaningar som råder i en allt snabbare och kunskapsintensiv omvärld.
Dagens modell är seg och ger styrelsen ett skimmer av gummistämpel för en redan av politiker satt budget. Den modellen ser nu ut att få leva vidare ett tag vilket får till följd att Åland inte utnyttjar den potential som högskolan erbjuder när det kommer till inflyttning, utbildning, entreprenörskap och kunskap. Det är synd, för en mer självständig högskola är bra för myndigheter, näringslivet och Åland i stort – det råder ingen tvekan om det efter år av utredningar och rapporter kring Högskolan på Åland.
Daniel Dahlén
