Ålands statistik- och utredningsbyrå (Åsub) har tillsammans med Ålands fredsinstitut fått i uppdrag av landskapsregeringen att utreda Ålands EU-medlemskap och effekterna av detsamma under de 25 år som Åland varit medlem av den Europeiska unionen.
Genom ett flertal seminarier presenteras utredningen och i onsdags hölls seminarium nummer två. Under föreläsningen varnade Åsubs forskningschef Jouko Kinnunen för att pandemin kan leda till utflyttning. En varning som måste tas på allvar, men den måste samtidigt tålas att prövas.
Det är inte första gången som ett varnande finger lyfts om att ålänningar, i spåren av pandemin, flyttar från Åland och söker sin lycka på annat håll. Redan tidigare i år har bland annat Roger Nordlund (C), som var talman fram till och med november i år, lyft samma fråga.
Det är inte underligt att frågan väcks och att ett varningens finger höjs. Åland har en historia av att exportera arbetskraft under sämre tider. Det visar inte minst den stora flyttvågen till Sverige under 60-talet.
Även den historiska datan från övriga Norden är tydlig och visar att med en hotande arbetslöshet flyttar folk dit där det finns arbete. Men betyder det att det per automatik även behöver bli så nu?
Medlemskapet i EU har medfört större möjligheter till fri rörlighet, och fastän pandemin slår hårt mot det åländska samhället behöver det inte per automatik leda till utflyttning. För även om Åland under 60-talet stod inför en stor flyttvåg så fanns det då, och även nu, en annan stark rörelse – företagsamhet.
Ofta talar forskare om en slags ö-mentalitet och Åland har väldigt mycket av den varan. En mentalitet som odlar företagsamhet och kreativitet, där vi hittar egna vägar för att lösa våra utmaningar. Den har varit en framgångsfaktor i det åländska samhället och den skiljer sig rejält mot den mentalitet som återfinns i till exempel bruksorter. Som öbor har vi inte kunnat förlita oss på andra och därför försöker vi hitta nya vägar till försörjning. Det har resulterat i framgångsrika företag och ett samhälle där många av oss inte enbart har en roll i samhället utan flera. Kanske är du månskensbonde på kvällarna och kontorist på dagarna, eller om du är elektriker på dagen och turistvärd på helgerna. Vi har så mycket kraft i det sättet att vara. Låt oss uppmuntra det och skapa incitament för att leva ett sådant liv i stället för att fastna i negativa tankebanor om utflyttning.
Åland behöver bli större. Vi behöver inflyttning – inte utflyttning. Allt för att vi ska kunna trygga vår service, såväl inom det privata som det offentliga. Men inte minst för att vi behöver vara fler som bygger morgondagens Åland, för att få fortsatt tillväxt.
Visst står Åland inför stora utmaningar och visst kan vi få en utflyttning. Däremot finns det även många motsatta rörelser, som dels har sin grund i vår ö-mentalitet men även i det faktum att det finns många åländska företag som går bra – trots omständigheterna. Vi är dessutom medlemmar av EU:s inre marknad. Det ger möjligheter som vi tidigare i historien inte haft.
Åland har varit dåligt på att ta vara på den inre marknaden. Vi kan öka exporten av tjänster och produkter inom övriga EU, men det krävs engagemang och vilja.
Nyligen presenterade kommissionen data som visar på att ju mer engagerat ett land eller en region är i det europeiska samarbetet, desto mer nytta kan man dra av det – inte enbart i bidrag utan även i försäljning. Detta är givetvis en självklarhet, men här på Åland glömmer vi lite för lätt bort att vi är en del av EU även när det kommer till möjligheter. Inte enbart när det kommer till olika förbud. Så låt oss koppla ihop vår ö-mentalitet och möjligheterna som EU:s inre marknad medför så ska ni se att hotet om utflyttning inte behöver bli verklighet.
