De läckta videoklipp där Sanna Marin sjunger, dansar och skrattar med sina vänner på en privat fest väckte en sådan kontrovers att statsministern kände sig tvungen att göra ett drogtest för att motverka anklagelser om att hon tagit kokain.
Det visade sig vara obefogad ryktesspridning. Inga narkotiska ämnen hittades i statsministerns test, meddelade statens kommunikationsavdelning i måndags.
Med andra ord, hon gjorde bara vad man gör på fester: har kul.
Oppositionen såg en gyllene chans att anklaga statsministern för ett olämpligt beteende. Deras uppgift är att kritisera de som sitter vid makten. Att ifrågasätta den politik Marin för är rättvist spel, att ifrågasätta hennes kompetens för att hon har roligt med vänner är det inte.
Till vissa delar är diskussionen begriplig, och det är naturligt att Sanna Marin granskas i sin roll. Statsministern är inte en vanlig medborgare, hon har ett ansvar att visa sig pålitlig och skapa tilltro.
Hufvudstadsbladets chefredaktör Erja Yläjärvi skriver i en ledare att statsministern alltid är en offentlig förebild vare sig hon vill eller inte.
”Hon får supa sig full om hon vill, men att presentera det som något alla gör och behöver är sorgligt”, skriver hon.
Det går dock inte att bortse från att en del av debatten luktar misogyni. Sanna Marin är kvinna, dessutom vacker, och när hon 2019 blev statsminister var hon världens yngsta kvinnliga regeringschef. Till den ack så provocerande cocktailen kan tilläggas att hon är uppvuxen i en regnbågsfamilj, uppfostrad av två kvinnor.
Det finns inget som tyder på att Sanna Marin skulle ha misskött sitt jobb att leda statsrådet. Hon har orubbligt lett Finland genom flera exceptionellt svåra situationer, till att börja med pandemin och nu Nato-medlemskapsprocessen. Kanske är det svårt för somliga att svälja att en 36-årig småbarnsmamma är kompetent nog att klara ett av landets tuffaste jobb och samtidigt lyckas ha ett socialt liv, till och med festa ibland?
Det är svårt att föreställa sig att en manlig ledare hade hamnat i mikroskopet som Sanna Marin, än mindre känt pressen att göra ett drogtest. Om det hade läckt ut videor av till exempel Joe Biden eller Barack Obama som dansar på en hemmafest hade det definierats annorlunda, och rubrikerna hade inte varit lika hårda.
Någon tycker kanske att det är jämförbart med Boris Johnsons så kallade ”partygate”, en skandal som bidrog till premiärministerns avgång. Men skillnaden är att han anordnade fester i regeringskansliet när Storbritannien var under strikt lockdown, illegala tillställningar som bröt mot de då rådande restriktionerna. Det förtjänade att kritiseras.
Även högt uppsatta ledare har ett behov av balans mellan jobb och fritid. Vad en politiker gör i sitt privata liv är hennes ensak så länge det inte är gravt olämpligt eller olagligt. Om att vara tung politiker innebär att man inte längre får vara människa vill nog knappast någon bli politiker.
Sanna Marin har närmare 900.000 följare på Instagram. Det strategiska användandet av sociala medier har varit en betydande del av hennes politiska framgångar, den här gången drabbades hon av ett bakslag. Trots att hon också fått starkt stöd visar fallet hur lätt desinformation kan spridas som en löpeld.
Men sammantaget gynnas hon troligen av uppståndelsen. Sanna Marin representerar en yngre generation som vill ha ledare de själva kan identifiera sig med. Hon är villig att bryta mönster och vägrar ge upp att bete sig som en vanlig 36-årig kvinna. Hon motsvarar inte bilden av en traditionell toppolitiker, och visar att det är dags att vi börjar överge stereotypa föreställningar av hur en sådan ska vara.
Sanna Marin har inget att förklara, rättfärdiga eller be om ursäkt för. Fortsätt dansa som att ingen ser på.
Linda Blix
tel: 26 637ff
