Det ska sägas direkt: övervikt är ett av vår tids stora hälsoproblem. I Finland är, enligt THL, 63 procent av alla kvinnor och 72 procent av alla män överviktiga. 28 procent av kvinnorna och 26 procent av männen har fetma (obesitas). Övervikt är ett globalt problem och mer än hälften av världens befolkning beräknas vara överviktig 2035, i dag är siffran 38 procent, enligt The World Obesity Federation.
Så visst, övervikt är att ta på allvar. Fetma ökar risken för en lång rad olika sjukdomar. Det är inte bara ett individuellt problem, utan också en utmaning för hela samhället.
Men vid sidan av allt detta finns det också en strävan efter ett näst intill ouppnåeligt skönhetsideal. Efter att 2000-talet omfamnat kroppar som får se ut precis hur som helst – och vara uppskattade för det – och företagen använder sig av modeller i alla former och åldrar, har 90-talets beniga ideal ”heroine chic” återuppstått.
I jakten på att uppnå det ouppnåeliga gör människan nästan vad som helst. Och det är här diabetesmedicinen Ozempic kommer in i bilden. Vill du effektivt gå ner i vikt är nämligen den här medicinen svaret på alla dina böner. På Tiktok har videor med hashtaggen #ozempic haft inte mindre än 350 miljoner visningar, och kändisar som Teslas grundare Elon Musk, komikern Chelsea Handler och modellen Remi Bade berättar att de håller sig i form med hjälp av semaglutid. Genomslaget är enormt.
Medicinen har fått ett annat syfte än att hjälpa personer med diabetes att hålla sitt blodsocker i schack.
Och det är inte ogrundat. Studier visar att medicinen är effektiv i viktminskningssyfte. Den verksamma substansen semaglutid, som påminner om de kroppsegna substanserna, dämpar helt enkelt aptiten. Biverkningarna är också få jämfört med andra bantningsmediciner.
Medicinen har blivit en quick fix för att bli av med oönskade kilon.
Ozempic tillverkas av det danska företaget Novo Nordisk, och sedan 2022 har efterfrågan på läkemedlet formligen exploderat så till den grad att det är en bristvara. På Åland måste de personer som använder läkemedlet stå i kö för att få sin medicin, och när medicinen väl är tillgänglig handlar det inte om några stora volymer som var och en får ut. Det här innebär att användarna kan få ofrivilliga uppehåll i sin medicinering, vilket förstås inte är optimalt. Högt blodsocker, som kan drabba den som inte får sin medicin, är inte livshotande i sig, men i förlängningen kan det bli det.
I Sverige har Läkemedelsverket uppmanat vårdgivare att förbereda patienterna på att byta till ett annat läkemedel. Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA, och även tillverkaren, sade för bara en månad sedan att bristen väntas fortgå under hela 2023, men det finns förhoppningar om att läget ändå ska stabiliseras något till sommaren.
På marknaden finns andra läkemedel för bantning. Att läkare därför skriver ut en diabetesmedicin till personer som vill gå ner i vikt, och därmed indirekt äventyrar en annan patientgrupps hälsa, kan givetvis ifrågasättas. Även på Åland förekommer att medicinen skrivs ut till personer som inte har diabetes. Vilka resonemang som föregått receptförskrivningarna är förstås omöjligt att spekulera i.
Att det däremot förekommer (låt oss kalla dem oseriösa) läkare som skriver ut medicinen till normalviktiga personer kan inte försvaras någonstans. Och det är precis det som sker globalt efter nyheten om semaglutid som ett undergörande bantningsmedel.
”Det finns andra effektiva alternativ för diabetespatienter, men inte för obesitaspatienter som har många metabola komplikationer på grund av sin vikt,” säger bland annat en kritiserad onlineläkare till Dagens Nyheter.
Det är förstås svårt att ställa patientgrupper mot varandra. En diabetiker behöver sin medicin, en person med fetma behöver gå ned i vikt. Och medicinen är bra för båda. Där får vi helt enkelt förlita oss på att läkarna gör välavvägda bedömningar. Ansvaret ligger trots allt i deras händer.
Sandra Widing
tel: 26697
