Kostnaderna för den åländska hälso- och sjukvården fortsätter att öka. Innevarande år är budgeterat till omkring 100 miljoner euro och kostnaderna har bara ökat de senaste åren.
Det här ställer krav på såväl ledning, styrelse som ägare. Krav på att vi får bästa möjliga vård för pengarna samt att organisationen sköts på ett professionellt sätt. Inte bara ur vårdhänseende utan även när det kommer till processer, kvalitetssäkring samt optimering.
I dag har ÅHS en styrelse som tillsätts för en period om fyra år. Styrelsen är politiskt tillsatt och styrelseledamöterna är valda utgående från partitillhörighet snarare än sakkunnighet. Det är långt ifrån optimalt och medför att ledningen för ÅHS inte utmanas på samma sätt som en professionell styrelse skulle kunna göra.
I veckan som gick återaktualiserade lagtingsledamot John Holmberg (Lib) frågan om ÅHS-styrelsens sammansättning när han i en insändare, helt rätt, ifrågasatte dagens system. Det är som Holmberg säger dags att även professionalisera ÅHS styrelse. Inte minst för att kunna utmana, stödja och utveckla befintlig verksamhet.
Visst finns det ett behov av en viss politisk koppling och med fördel kunde en sådan ske genom att ordförande för ÅHS-styrelsen skulle tillhöra samma regeringskonstellation som den under samma period sittande landskapsregeringen. I övrigt står det dock klart att övriga delar av styrelsen behöver tillsättas utgående från kunskapskrav.
Landskapsregeringen har de senaste mandatperioderna på ett föredömligt sätt professionaliserat många styrelser i sina ägarbolag. Det är helt enligt gällande regelverk och leder till att skattemedel nyttjas än mer optimalt.
Förvisso kan du som politiker även inneha kunnande, men det kommer inte per automatik med en partitillhörighet. Dessutom ska enskilda politiker definitivt inte belönas med en styrelseplats i ett organ för att man ställt upp i ett val – något som tyvärr har förekommit och förekommer allt för ofta i det åländska samhället.
En professionell styrelse kunde med fördel ta ytterligare steg gällande att övervaka och se till att compliance program finns på plats för effektiv finansiell styrning och uppföljning, men inte minst i lika hög grad inom det medicinska.
En stor fråga blir givetvis även kvalitetssäkring inom hela verksamheten.
När en organisation upptar närmare 100 miljoner av landskapets budget måste den skötas professionellt på alla plan och ledningen måste konsekvent utmanas av sakkunniga. Så i och med tillsättandet av en ny styrelse för ÅHS inför nästa mandatperiod behöver ÅHS få en professionell styrelse.
Få in personer med erfarenhet av kvalitetssäkring, medicinskt kunnande, juridik, ledarskap och ekonomi. Det ger bättre förutsättningar för såväl ledning som landskapsregeringen och inte minst för oss brukare. Genom en professionalisering av ÅHS styrelse tas även ytterligare steg mot ett mer professionellt Åland där kunskap värderas högre än politisk tillhörighet och där politiker ägnar sig åt ägarstyrning snarare än styrelsearbete.
Daniel Dahlén
