Landskapsregeringen har under flera år finansierat såväl Ålands näringslivs som Företagarna på Ålands starta eget-rådgivningar. Det har varit en bra investering och antalet rådgivningar har varje år varit över 200 stycken och det har årligen resulterat i närmare 50-60 nya företag på Åland. Rådgivningen har således skapat många nya arbetstillfällen och tillväxt.
Den senaste omgången av starta eget-projekt hade sitt officiella slut den sista december 2020 och frågan om finansiering av verksamheten är i dagsläget inte klar. Om landskapsregeringen vill stimulera tillväxt och företagande är det enkelt att se var pengar ska sättas – på starta eget- verksamheter.
Det är skillnad på investeringar. I ett läge där Åland behöver tillväxt och där det behöver komma in mera nya pengar till det åländska samhället behövs nytänk. Och nytänk och tillväxt kommer ofta från nystartade företag eller från intraprenörer i redan befintliga företag.
Åland har varit bra på att ge stöd och råd till de som vill starta eget. Insatserna har inte krävt stora medel och investeringen har således varit mycket god och givit bra avkastning till det åländska samhället.
Om vi ser oss runt i världen, ser vi att liknande insatser även på annat håll har varit mycket väl investerade pengar. Inte enbart ur ett ekonomiskt perspektiv utan även ur ett integrationsperspektiv, som till exempel i Sverige där rådgivningarna lett till att många utlandsfödda startar företag. Företag som i sin tur bara under åren 2015-2017 har genererat nya skatteintäkter på närmare 2,8 miljarder kronor.
Hur mycket skatteintäkter som den åländska starta eget- rådgivningen har genererat genom att individer startat egna företag finns det inte direkta siffror på. Men bara det faktum att det bevisligen leder till att antalet nystartade företag på en liten ort som Åland är imponerande högt är en orsak till att verksamheten ska fortsätta.
Ålands starta eget-rådgivning behöver även i framtiden finansieras av offentliga medel. Helt enkelt för att det ligger i hela samhällets intresse att vi får nya företag och för att vi bevisligen vet att den är effektiv.
Verksamheten kan även utvecklas och i större utsträckning än i dag innefatta allt från mentorskap till branschspecifika rådgivningar. För om Åland ska ta ytterligare ett steg och vara en plats för mer avancerade affärslösningar måste vi ha samma förutsättningar som våra närregioner. Med det sagt måste rådgivningen utvecklas med mer omfattande stöd för branschspecifik rådgivning och även finansieringsmodeller som gör det möjligt för mer avancerade affärslösningar. Annars söker sig företag till andra orter som erbjuder adekvata stöd. Precis som när Ålands landskapsregering under förra mandatperionden själva startade företag med säte i Helsingfors för att få möjlighet till adekvata kunskaps- och investeringsstöd.
Den åländska självstyrelsen ger oss stora förutsättningar att bedriva en blomstrande näringslivspolitik. Den möjligheten har vi varit dåliga på att ta tillvara. Låt därför tillväxtutmaningen och pandemins negativa effekter på det åländska samhället bli starten för en näringslivspolitik värd namnet. Men glöm inte bort att mäta insatsernas effekter, så att vi kommer bort från godtyckligt tyckande. Först då bygger vi ett bättre näringslivsklimat.
