Ålänningens tillit till EU har ökat rejält sedan 2018. Enligt färsk data från Ålands statistik- och utredningsbyrå (Åsub) så har andelen mycket nöjda eller ganska nöjda med demokratin i EU ökat från 34 procent 2018 till 46 procent 2022.
30-39 åringar är däremot mindre nöjda med hur demokratin fungerar inom EU jämfört med andra åldersgrupper medan gruppen 16–29-åringar är de som är mest nöjda.
Att de yngre är mer nöjda med demokratin i EU kan ha olika förklaringar men där tanken om den fria rörligheten säkert kan spela en stark roll i synen på EU för de som snart ska eller just har påbörjat sitt yrkesliv.
Mer allvarligt är att de som inte är nöjda med demokratin inom EU är de som de senaste tolv månaderna fått en markant försämrad ekonomi. EU och dess medlemsländer har därför en stor och viktig uppgift i att visa på att EU även för den enskilde är en tillgång i tider av ekonomisk oro.
Av undersökningen kan konstateras att ålänningar generellt sett fått ökat förtroende för institutioner och förtroendet har markant ökat de senaste åren för bland annat Nato, FN och EU. Men även för den åländska regeringen och för lagtinget.
Att förtroendet ökar för våra institutioner är mycket bra. För i tider av omfattande oro i vår omvärld behöver vi kunna luta oss mot det som är själva fundamenten i vår demokrati – institutionerna. De skapar trygghet och ser till att vår demokrati upprätthålls.
Självklart ska vi fortsätta att ifrågasätta arbetet de utför och hur de utför det, men det betyder inte att vi behöver utmana själva institutionerna som viktiga komponenter av vår demokrati. Något vi ser händer inte minst i USA.
Många av de frågeställningar som ålänningar bär på, enligt en enkät utförd av Åsub gällande aktuella orosmoln, är dessutom kopplade till omvärlden och utvecklingen av densamma.
Oron för krig i vår närhet, politisk extremism, klimatförändringar, prishöjningar är påtaglig och många av frågorna kan upplevas vara svåra att påverka. Samtidigt är Åland en del av lösningen genom att vi är med i till exempel EU och snart även med i Nato – förhoppningsvis.
Vi är med i det lilla för att förändra det större. Vi kan påverka och vi kan tillsammans hitta lösningar och bidra med det lilla i det stora. Detta är ack så viktigt att komma ihåg när till exempel institutioner, media, fakta och i slutändan även vår västerländska demokrati ifrågasätts av grupper av individer som blivit och är påverkade av främmande makter och politiska extremister som söker egna vinningar.
Den växande tilliten till främst institutioner och grupper i samhället är således väldigt viktig. Även att, som Åsub påvisar, den generella mellanmänskliga tilliten är stabil. De är viktiga komponenter i vårt samhällsbygge och kan inte tas för givna.
Däremot poängterar Åsub tydligt att känslan av tillit, delaktighet och förtroende varierar stort i samhället samt att den är svagare hos grupper som har sämre förutsättningar. Det är förståeligt, men något som måste tas i beaktande och sättas i fokus. Ett samhälle har inte råd att lämna vissa grupper utanför.
Daniel Dahlén
