Efter en lång kamp har landets ursprungsbefolkning fått gehör för att berget Taranaki bör åtnjuta vissa rättigheter.
Den drygt 2 500 meter höga och vilande vulkanen med snöklädda toppar blir en juridisk person och får formellt rättigheter och förpliktelser som andra nyzeeländska medborgare. Beslutet togs i nyzeeländska parlamentet, rapporterar AP.
"En ärad anfader"
Den nya lagen klargör dels att berget ses som heligt. Dels öppnar den för rättsliga förfaranden där ursprungsbefolkningen kan ställa den nyzeeländska staten inför rätta för kolonialmaktens oförrätter, med själva marken som målsägande part.
Berget har länge varit en ärad anfader, en källa till fysisk, kulturell och spirituell näring och en plats för den sista vilan, sade parlamentarikern Paul Goldsmith, som lett förhandlingar mellan maorier och regeringen, inför sina samlade kollegor.
Den juridiska person som skapas i byråkratin blir bergets "ansikte och röst" utåt och företräds i praktiken av fyra representanter från lokala maorigrupper och fyra som utses av regeringen.
Kärleksuppgörelse
Vulkanen med snöklädda toppar är en av flera stora vulkaner på Nya Zeelands nordö som i ursprungsbefolkningens sägner har givits mänskliga egenskaper.
I mytologins berättelser var vulkanerna i sin ungdom krigare som gjorde upp om det vackraste berget Pihangas gunst. Men det var ett annat berg, Tongariro, som segrade och därför drog sig de övriga undan mot andra delar av ön – Taranaki mot dess västkust – för att bli stående där i evig sorg.
När den brittiske upptäcktsresanden James Cook såg berget för första gången så gav han det namnet Mount Egmont. Så hette det officiellt fram till år 2020, då myndigheterna gav det dess maoriska namn, Taranaki Maunga.
Berget kommer att ha sällskap av urskogen Te Ureweri och floden Whanganui, som också är juridiska personer. Nya Zeeland blev första land i världen att ge delar av naturen sådan status med ett beslut 2014, då Te Ureweri ställdes under en maorigrupps förmyndarskap.
